Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att gnälla och klynka som en hund. Hans fattiga
slantar räckte nätt och jämnt till maten. Och
aldrig skulle han våga gå in på det där fina
konditoriet. Han visste så väl att han skulle bli
utvisad.
En dag hade ett par småflickor kommit från
konditoriet med en påse choklad. De hade
stannat mitt framför honom och tittat på honom med
stora blå ögon under ett burr av ljust hår.
— Vi bjuda gubben, viskade den ena. Var så
god! sade hon högt och litet rädd.
Då hade han ryckt till och blinkat som en
sprattelgubbe, när man drar i snöret. Påsen hade
inbjudande stuckits upp under näsan på honom.
Och han hade tagit en stor chokladbit.
De hoppade därifrån, och han såg länge efter
dem. För dem var han bara en stor ful gubbe.
Ändå hade de varit så artiga mot honom. Barn
äro ej som vuxna. De se genast att man kan vara
snäll och ej vill stjäla från dem.
En dag hände det honom något annat. En ung
herre kom fram till honom. Han var elegant och
hade hatten i nacken. Hans ögon sågo glada och
vänliga ut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
