Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gränfta damerna, aeh man måste således , inart
sagt, skuffas för att komma in i salongen.
Fän-eterna der voro med gråpappersskärmar
igenstängde, och brinnande talgljus, med något tjocka
vekar, tfiflade med dö, genom hålen på dessa
skärmar, inträngande solstrålars** om rättigheten att
lysa. Trenne fioler, en bas och tvenne små,
Stämdes oeh strökas af stadens trenne virtuoser:
Klockaren, en Gytanasåst, hans substitut ooh
blif-Vande raåg, satnt en Skomakare. De gamla damerna
sntto mysande, låhgs utmöd vöggarne, under det
hvar och en betraktade sina plantor, hvilka, stora
och små i magra och knubbiga, snart hlefvo om
hvarandra uppställda i en lång rad till änglaise,
der de trängdes och skuffades, för att, som det
tycktes, icke släppa någon framför sig. De
dans-beredde hdrrarne stodo likaledes i en lång och
krokig kad; stokast de främste, och litet
blygsammare tifl utseendet dö, soth råkat få platsen
nederst. En iLöjtiianf, den enda officer på balen,
Och således ingen obetydlig’pekson, samt Mamsell
Wmfctén låtgjprde förstå pahet? Herr Qvickroth
ech fieken Tullbosmner det andrå. Nu klappade
ttllslällareni sina mtod hvitä skinahatidskar
prydda händer, så att sömmet» vid tummen sprack;
musiken drog till, och båda poren lade i väg,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
