Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de slutligen, efter nära 17 års frånvaro, åter
besöka sitt fädernesland, förvissad att den
Majors-gräd han med s& många tapperhetsprof
förvärf-vat, i förening med den glömska, i hvilken hela
händelsen genom en lång frånvaro förfallit,
skulle bana honom väg till sin Konungs nåd, och
att den hepröfvade mannen skulle vinna tillgift
för de fel han i ungdomshettan begått.
Hans första bemödande var naturligtvis
att uppsöka sin (en hoppfull aning sade
honom det) ännu lefvande linstru. Genom natt
och dag reste han ifrån Ystad till den lilla
egendom han fordom bebodt. Till sin obeskrifliga
förnöjelse fann han der allt vårdadt och städadt;
med ännu.större glädje erfor han, att frun lefde,
men att hon, jemte sin dotter, på en tid flyttat
till sin bror i Stora Fjållinge. Majoren ämnade
fortsätta vägen, utan att ge sig tillkänna, då en
gammal utlefvad häst, som var spänd för en
vattentunna började att gnägga; han betraktade det
arma kreaturet, och igenkände sin Pålle. Nu
bru-sto tårarna honom ur ögonen; spänn ifrån hästen,
ropade hara, skyndade ur vagnen, och klappade
Pålle på halsen. Drängen blef väl något
förvånad, men då Majoren sade sitt namn och sin
bekantskap med Pålle, lät han saken passera. MeT
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
