Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mig alldeles som öm jag varit orsaken till hennes
påtagliga framtida olycka, derigenom att jag
uppväckt första gnistan till kärlek i hennes oerfarna
bröst, och öfvertalat henne, eller åtminstone med
nöje infunnit mig till de små stulna möten
vigåf-vo hvarandra; detta låg tungt på mitt samvete.
Jag steg upp ur min säng och gick till fönstret,
dels för att fästa min uppmärksamhet på något
annat föremål, i hopp att derigenom skingra dessa
oroande föreställningar, dels for att litet afsvala
mig, emedan städerskan, till det stora rummets
uppvärmande, oafbrutit pårest ved i spiseln.
Månen lyste klart på det vidsträckta snöbetäckta
gärdet och på den så kallade Konung Hvitsärks
ättehög; de kala träden kastade långa skuggor ut åt
fälten, och det höga öfver snön qvarstående
sjögräset ner i kärret, böjde sig af och an för
sun-nanvinden. En räf sprang långs ut åt
gärdesgår-den, och tillkännagaf, med ett obehagligt skrik,
sitt missnöje öfver tövädret. — Allt såg ödsligt och
dystert ut. — Sedan jag en stund, stående i bara
linnet, betraktat denna tafla, och derunder i
synnerhet fästat mina tankar på det begär efter ett
odödligt namn, som vidlådit och vidlåder £å
många, hvartill jag hemtade en naturlig anledning af
Hvitsärks ättehög, började det bli något kyligt om
ryggen, och jag lade mig åter; men sömnen ville
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
