Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid hvilket Hoppstadius tagit sin plats, för att
komma i samspråk med honom, hvilket äfven
lyckades, emedan gubben gerna ville, medelst en
ut-gjutning, lätta sitt hjerta. Fnaskerdt beklagade med
alfvarsam uppsyn, att Domstolen kunnat vara så
blind för den gamla pulfverhäxan, som han
benämnde Mamsell Gnath, och fann föreskriften om
besvärs anförande först sedan Hoppstadius ledt
Mamsell Gnath i brudstol, alldeles förryckt.
För detta tröstande tal, jemte den sista
tank-ställaren, ljusnade småningom Hoppstadii anlete.
Han började hoppas; men ej nöjd med rättvisa för
egen del, ville han äfven hämnas, och utlofvade 25
riksdalers arfvode till Fnaskerdt, om han, såsom
fullmägtig, kunde till godo utagera saken, och
dubbelt till, om han kunde drifva den derhän, att
Mamsell Gnath blefve dömd till något straff,
såsom varande en pulfverhäxa. Äfven detta ansåg
Fnaskerdt ganska lätt, och till bekräftelse af sin
redlighet, räckte han Kantorn försäkringsvis sin
hand, och kramade gubbens på ett så trofast
gö-thiskt sätt, att en på pekfingret varande
nagel-trång försattes i det mest obehagliga trångmål.
I sämre händer hade Hoppstadius likväl
svårligen kunnat anförtro sin sak, emedan Fnaskerdts
hela afsigt var att inveckla den, för sin
ovanlighets skull, i Österköping allmänt kända processen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
