Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och värdinnan, ombads jag ånyö att höja min
röst; men vägrade dock längre än förra gången;
slutligen, snart sagt, trugades jag dertill, och
uppstämde Dalkarlsvisan:
"Och farsgubben åt sig båd’ bukot och stinn,
"Och sen’ så slank han med matmora in. — Så
lustelig!”
Också denna folkvisa misstycktes ej. Stolen,
på hvilken jag satt» började efter detta och sista
pounchglaset bli varm och tröttsam, och rätt glad
hörde jag Patronessans strykning på sin stol; jag
skyndade äfven att resa mig, samt
återkonyoje-rade min bordsgranne till förmaket, der
kaffebordet stod i ordning, att af henne serveras.
Jag satte mig midt emot på en fönsterpall.
Känslig som jag är och alltid varit för det
sköna, är lätt att inse hurusom jag nu, uppeldad af
vinet och pounchen, med förnöjelse skulle
betrakta den unga qvinnan. Sådan bon nu syntes mig,
vill jag göra ett försök att framställa benne.
Omkring 17 år gammal, eller i ungdomens
frodighet, tyckte jag mig för mina ögon se en
verklig välfödd, i ordets ursprungliga mening,
båld Engel, och undrade ej öfver det namn
flickan erhållit. Från golfvet (jag går den vägen)
började denna englabild med ett par ej alltför
små fötter, i svarta galocherade tygskängor, högst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
