Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i Westerköping, och valét för min Bokhandels
bedrifvande började i ögonblicket att närma sig
till samma stad.
Efter afskedet från detta intressanta sällskap,
skiljdes jag äfven med tacksamhet ifrån
Tlnazen-berg, under löfte att följande morgonen åter träffa
honom på Operakällarn, samt begaf mig till
Mankattan. Der fick jag, som ordspråket lyder, skäp*
pan fullmalen. Gumman var i yttersta grad
upp»-bragt, uppsade oåterkalleligen förlofningen, och
förvisade mig huset såsom en bedragare. — Nej,
min Fru! svarade jag henne med lugn, ni bar
orätt alt kalla mig en bedragare; emedlertid vill
jag efterkomma er vilja, och aflägsna mig, öfver*
tygad. att unga Herr Lymell, i mitt ställe* iakt*
tager hvad som vid hemresan bör tillses.
Jag inlade mina saker i min kappsäck, samt
begaf mig derefter till Lymellska slag ten, för ratt
taga mitt sista afsked. Gumman var ännu lika
förtörnad, och vägrade mig att få kyssa sin hand.
Lika tranquil nn som alltid, syntes Engel ej det
minsta bekymrad öfver hela händelsen, utan
framräckte sin knubbiga hand till kyssning, hvilket
föredöme af den yngre systern efterföljdes.
Brödren Pehr tog mig i handen och yttrade,
kanhända det mest träffande han någonsin sagt:
Den»-na skiljsmässa är ej poetisk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
