Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mätning, föllo fjällen från Carlbergs ögon, och
han sade sig ej äga tillgång att ytterligare hjelpa
mig, hvaraf följden naturligtvis snart blef högst
obehaglig.
En måndagsmorgon, helt tidigt, då jag, ännu
i slummer och glada drömmar om rent linne,
låg i min säng, inträdde tvänne
exekutionsbetjen-ter i mitt rum och affordrade mig, såsom
säkerhet för mina skulder, de redbarheter jag ägde.
Jag nekade på den grund, alt jag aldrig erkännt
någon skuld; dock, tilläde jag med svenska
ordspråket: ”jag vill hellre vara skyldig i all min
lifstid än neka för min skuld.” Skämt hjelpte dock
ej här. Jag hade, såsom kallad men • uteblifven
part, kontumasiter blifvit dömd. Utslaget
uppvisades för mig, men hade i mina ögon intet
behag. På sådant sätt förlorade jag hela min lilla
egendom och de sista små nipper jag hittills
kunnat frelsa. Goda råd hade, näst penningar eller
borgen, i detta förtyiflade ögonblick varit
dyrbara; men hvem råder eller tröstar i olyckans stund
på annat sätt, än min vän Carlberg, hvilken
tillstyrkte mig att äfven tänka på utväg att betala
honom; sålunda synes stundom äfven hos
menni-skan förråda sig samma natur och instinkt, sorn
man finner hos andra köttätande djur, hvilka’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
