Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mången vida större välgerning, och jag märkte
att mina ögon fugtades af tårar. — Jag, en född
ädling, var en bedragare; han, föraktlig i många
mina jemlikars ögon, hade aldrig bedragit någon
och öfvade barmhertighet. Tillfredsställelsen
der-öfver gaf honom troligen en lugnare sömn, än
den jag samma natt hade.
Följande morgonen, ganska tidigt, var jag
åter stadd på min piligrimsfärd; för första
gången i min lifstid med provianten på ryggen. Utan
någon uppgjord plan för framtiden, lät jag allt
bero af en slump och vandrade flera timmar,
på ömma fötter, bondkojorna emellan, i de
djupaste och svåraste vägar man kan tänka sig: kallt
regn och isbark piskade mig i ansigtet, snöslask
öfvertäckte mig och lade sig i alla veck af
rocken; fingrarne blefvo, i hrist af vantar, hvita och
liksom svampaktiga af den beständiga fugtigheten,
och under allt detta medkläpade jag en tung
hörda: ett ondt samvete. Alla möjliga lidanden
tycktes, liksom efter aftal, utgöra mitt följe,
hvar-ibland tandverkej heller försummade sig. Jag blef
svag och gret, önskande nu att hafva hela
norrska resan oyerkställd och att i stället få sitta på
Stockholms gäldsluga, i sällskap med andra
ädlingar, men för sent; det fanns ej annat val än;
marsch, framåt!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
