Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
endast vållat, ej en öfverlagd trolöshet;” härefter
kastade han sig på sin häst, och hastade till
staden. ”Trenken är fan så het!” var det enda
Majoren, med ett missnöjdt ögonkast efter honom,
yttrade.
Hvad som inom mig föregick, vid af
hörandet af dessa ord, som tycktes bevisa att en
men-niska fanns i verlden, hvilken, utan minsta
för-skyllan & min sida, fade sig ut för mig i det
ogonblick, jag redan hade framfor ögonen den
uppkastade sandhögen, som inom några ögonblick
skulle färgas af mitt hlod, och jag med forakt
ansåg allt, utom denna godhet, det är jag ej
mäktig att beskrifva. Förvissad om min död,
önskade jag ej att få lefva; men den lilla gnista af
hopp, som nu skänktes mig, förändrade mitt
tänkesätt. En plågsam ovisshet, och en blandad
föreställning om det möjliga och omöjliga, gjorde
dessa minuter till de sällsammaste i min lefnad,
och oändligt mera obehagliga, än då domen inför
ståndrätten blef mig förkunnad; ty då var jag
beredd på mitt öde, och af hörde det med lugn;
jag skämtade väl icke, men rördes ej heller, och
utbad raig endast tillstånd alt få skrifva några
bref till mina anhöriga, för att underrätta dem,
att jag, ehuru dömd att dö, ej trodde mig
för-tjena att anses såsom någon skamfläck för en aktad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
