Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
äter, då jag minst befarade det. En officer
borde afgå till moderlandet, för att till Westindien
öfverföra rekryter; turen dertill var hos en
kåm-rat, som ägde hustru och familj, och som jäg, i
hopp att förtjena betydliga summor på resan,
erbjöd rtlig att gå i hans ställe, erhöll jag, utan
svårighet, Öfversténs tillstånd dertill.
Anländ till London, föYständigades mig, med
anledning af ett, år 1811, utfärdadt dekret, att
ingen utlänning, iiinehafvande förtroendepost, der
i landet kunde kontinuera sin tjenstgöring, utan
måste resignera; i följd hvåraf jäg tvingades att
anhålla om afsked. Jag ilade att uppsöka min
välgörare, Sir Sidney; men olyckligtvis var hån,
i Januari 1812, afseglad nied en eskadet till
me-delhafvet; och jag blef alltså entledigad från min
sysla, med hlotta löftet om ersättning eller
befordran efter krigets slut.
Under loppet af hela min lifstid, kan jag ej
påmimla mig alt häfva ägt en så väl försedd
kassa som nu; delta var dock en tröst, och eh tröst
söm ej var att förakta. Jag ägde något öfVer 3oo
pund sterling, frukten af den dubbla aflöningen på
Jämajca, der jag nästan dagligen haft fritt bord,
utom flera andra tacksamhetsbevis af
plantage-ägarne, samt i5 pund i ärfvode för resan. Jag
kutide således med största anseende återvända till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
