Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Om en solstråle i hösten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
– Det höves ingen, och minst en krigsman, att
föra lasteligt tal om sin konung. Käre mäster Sigfrid,
tro mina ord, jag är så enfaldig som en skata i alla
de stycken där icke ni givit mig litet bättre förstånd.
Ja, jag har redan förgätit det mesta, av vad ni undervisat
mig om metaller och stenar.
– Finns icke någon sten som fördriver onda drömmar?
frågade åter Silversparre med gycklande allvar.
– Diamanten lärer det fuller göra, svarade mäster
Sigfrid oskyldigt. Och när man binder honom vid vänstra
sidan, är han god mot fiender, kiv och trätor, raseri
och mara. Annars, fortfor han, utan att märka huru
fröken Kerstin hotande sträckte sin diamantring mot
ryttmästaren, annars är den kosteliga safiren av alla
nyttigast, ity att han styrker hela kroppen, låter människan
vara väl tillfreds och ingiver henne gudeliga
tankar. Det är ock sagt om guld, när man det fint
river och dricker, att det är gott mot hjärtats affekter
och hjärtevärk samt uppfriskar den livaktiga känslans
ande i människan. Ty guld har något av solens natur.
Det må envar pröva efter sitt tycke; jag säger vad de
gamle före mig sagt. Såsom det om safiren säges,
att den honom håller i munnen, han kan förutsäga tillkommande
ting.
– Mästare, får jag bedja eder om något, och det
mellan fyra ögon?
– Därsom allrakäraste fröken täcktes stiga in i
min fattiga kammare, får jag väl höra’t, genmälde den
gamle.
– Ni sade något om safiren, började fröken Kerstin
smekande, sedan hon väl tillslutit kammardörren. Ni,
som är en så vis man, behöver icke safirer för att
förutsäga tillkommande ting. Ni läser dem i stjärnorna
och... i händerna.
– Stjärnorna äro från världens begynnelse och lyda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
