Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Brev från fröken Kerstin Fleming till hennes moder, fru Anna Gyllenbögel,född Horn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alltid varit av sådant sinnelag. K. fru Moder skall
inte tro, att jag lät locka mig därav till villfarelse.
Den nittonde var isen bleven så stark igen, att vi
dristade oss på väg och sade valet åt doktorn och
krigsmannen, som ville över till Tyskland, men Maju
tog det hurtiga avsked av tattarepojken, som henne
amuserat på resan, att hon undfägnade honom med
en brav kindpust, sägandes detta också vara gott att
värma sig med i kölden.
När vi begåvo oss ut i mörkret klockan fyra på
morgonen, reste vi först mellan öar och klippor, men
vid klockan elva voro vi ute på stora havet, alltid
låtandes prova isen framför oss. Där vi rastade för
att fodra hästarna, syntes intet land framför oss eller
bakom oss, allenast himmelens moln och någon enslig
klippa, med snö betäckt; men de förunderliga färger
av solskenet på isen och molnen kan jag inte till fylles
prisa, ty sådant är av Allsmäktig Gud, som råder över
hav och land och allt beprytt med förgyllande fägring.
Annars är intet mer att förtälja, än att vi lyckeligen
kommo till Grisslehamnen klockan mellan sju och åtta
på aftonen. När vi kommo fram, hade min trogne Långström
förfrusit sitt vänstra öra, och Maju föll att sitta
med domnade ben, men som där inte blev någon vidare
skada av, kunde vi rosa marknaden och med glatt mod
säga det villa havet farväl.
I Stockholm dröjde vi två dagar hos k. fru Moders
k. fränka, fru Ulvsparre, som mig väl emottog och
var vid god hälsa. Därifrån reste vi till Strömsholm,
efter jag inte nu gav mig lägenhet att uppvakta min
nådiga hertiginna i Linköping. Jag kom fram på eftermiddagen
och blev strax införd till gamla drottning
Karin, som nu är av ålder vit som en duva och icke
går ut av sitt rum annars, än till kyrkan, dit hon i
vackert väder låter bära sig i en porte-chaise. Jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
