Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pålbyggnaderna, deras innehåll, bestämmelse och ålder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ursprung en hel rad årtusenden tillbaka, så skola vi
nu kunna öfvertyga oss, att med ojemförligt mera
fantasi blifvit skrifvet om ändamålet med och
betydelsen af dessa pålbyar. Jag vill icke trötta läsaren
med alla dessa förklaringar, utan blott erinra om
några få försök härtill. Enligt en åsigt hafva
pålbyggnaderna icke varit något annat än nederlagsorter för
pheniciske köpmän, som hit bragt sina varor och
värdefulla saker samt under oroliga tider väl äfven
stundom sig sjelfva i säkerhet. Denna hypotes
fäster dock icke tillbörlig vigt vid det stora antalet af
redan nu funna pålbyggnader, hvaribland öfver 200
ensamt i Schweiz, ej heller vid den omständigheten,
att många sådana byggnader voro så stora, att man för
dem behöft öfver hundra tusen trästammar; vidare
bekymrar den sig icke om, att i dessa byggnader
ännu ingenting anträffats, som erinrar om pheniciske
köpmän. Herr Pollmann har sett sig nödsakad att
tillskrifva keltiske och etruskiske köpmän,
handtverkare, resande och dylikt folk dessa pålbyggnader, i
stället för att anse dem vara af pheniciskt ursprung.
Dessa byggnader voro då, om man vill sätta tro till
denna förklaring, ingenting annat än rike, keltiske
köpmäns magasiner. Några af dessa handelsfirmor
hade äfven fabriker i pålbyggnaderna på Bodensjön
och derigenom försågos nära och fjerran boende
stridslystne horder med stenvapen och dylika
mordverktyg. Men understundom förekom äfven, att urtidens
hedersvärde vapensmeder måste skydda sitt eget
skinn mot sina stridslystna, vilda kunder, — emedan
de måhända alltför hårdt ansatte sina gäldenärer för
trög betalning eller lättsinnig skuldsättning. Men de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
