- Project Runeberg -  Uppenbarelser från fornverlden, eller är menniskoslägtet mer än 6000 år gammalt? /
67

(1870) [MARC] Author: Josef Hermann Thomassen Translator: E. E. Andersson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Menniskoslägtets uppkomst och fysiska utveckling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

diluvialperioden. Men det är ganska sannolikt, att äfven
här ingalunda är “begynnelsen“, utan att
menniskoslägtets tillvaro sträcker sig till ännu längre bort
liggande tidrymder, om det ock, såsom professor
Schaafhausen med rätta påpekar, måhända aldrig
skall lyckas att erhålla positiva bevis härpå, emedan
de aldra första menniskor, som måhända icke en gång
kände konsten att förfärdiga stenverktyg, troligen
gått under, då förhållandena voro sådana, att man
ej kan vänta benknotornas förvarande åt
efterverlden. Då forskaren följer menniskostammens tillvaro
bakåt i tiden under tidigare jordbildningsperioder,
tränger sig den frågan alltmer trängande på
honom: huru skall menniskans uppkomst
naturvetenskapligt förklaras? Har hon till sin kroppsbildning
alltid stått på samma ståndpunkt, som nu för tiden?

Om man med ledning af paläontologien
genommönstrar forntidens undergångna djurverld, så finner
man, att denna så mycket mera atviker från den
nuvarande, som den tid, hon tillhört, ligger längre bakom
nutiden. Redan för längesedan hafva skarpsinnige
forskare påpekat, att i djurriket (och i växtverlden)
har under jordperiodernas lopp en ombildning
småningom försiggått; nya fullkomligare arter hafva
undan för undan utvecklat sig ur lägre. I enskilda
fall kan man förmedelst de funna lemningarna direkt
uppvisa den småningom skedda öfvergången, men i
de flesta fall har detta hittills icke kunnat omedelbart
varseblifvas. Lamark var den förste, som
grundligare befattade sig med denna högvigtiga fråga utan
att emellertid finna bifall. Han trodde, att de
särskilda arternas ombildning frambragts företrädesvis

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:14:18 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppeforn/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free