Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Från urskogens stigar till moderna lands- och järnvägar - Bana och bangårdar - Brobyggnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BANBYGGNAD 61
banan, som bildar uppslag för spåret, och den bärande
konstruktionen, som uppbär farbanan och förmedlar belastningarna på denna till
underbyggnaden. Farbanekonstruktionen består vanligen av vid den
bärande konstruktionen fästade tvärregler och vinkelrätt på dessa
upplagda långregler, som i sin ordning uppbära själva järnvägsspåret.
Den bärande
konstruktionen utgöres i
regel av trenne, ibland
av flera huvudreglar,
som genom
lageranordningar på
landfästen och pelane
överföra belastningarna till
dessa.
överbyggnaderna kunna utbildas
på en mängd olika
sätt. Man kan
emellertid med de
konstruktiva huvudanordningarna som
indelningsgrund i regel
hänföra varje järnbro
till någon av följande
huvudsystem,
nämligen balkbroar,
båg-broar och hängbroar.
Kombinationer av
dessa typer förekomma
också. Vid små
spännvidder utföras
huvudreglarna som massiva
balkar, sammannitade
av plåt och valsat
profiljärn. Stora
huvudreglar däremot utbildas i regel som galler- eller fackverk. Av sådana
finnas en mängd system. Vid mycket små spännvidder kunna
överbyggnaderna utföras enklare med utlämnande av en eller annan av
ovannämnda huvuddelar. Sålunda förekomma broar, endast
bestående av två eller flera på landfästena upplagda helvalsade balkar, som
direkt uppbära spåret.
Om banan korsar en farled, exempelvis ett vattendrag, på så
Fig. 51. Bro över Pecos River å
Syd-Pacifik-banan. Längd 763 meter. Byggd är 1891.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
