- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 1. Samfärdsmedeln /
87

(1926) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Från urskogens stigar till moderna lands- och järnvägar - Tåget - I förarhytten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I FÖRARHYTTEN

87’

manometern ångtrycket, ser till fyren, smörjningen av maskineriet,
strålkastarna m. m. Finner han något fel, som han icke själv kan’
avhjälpa, tillkallas lokomotivmästaren, och om felet är av större
omfattning utbytes maskinen. Vi förutsätta emellertid, att allt är i sin
ordning och bestiga hytten tillsammans med föraren och eldaren.
Lokomotivet inrangeras på sin plats framför vagnarna, och tåget kör
fram till stationens perrong, varvid föraren provar om
bromsinrättningen fungerar.

Stationsinspektoren ger avgångssignal, och föraren släpper ånga.
på cylindrarna. Detta måste ske med försiktighet, ty om ångan
släp-pes på för hastigt, slira hjulen på skenorna. Äro skenorna särskilt
glatta av någon anledning, isbildning, olja eller dylikt, måste
sändning företagas, och detta sker genom att öppna ett par ventiler tilp
lokomotivets sandförråd. Tåget glider nu ut från stationen, först
helt långsamt, och eldaren slungar in kol på fyren. Hastigheten
tilltager, och inom kort äro vi uppe i full fart. Lokomotivföraren
reglerar ångtillförseln till cylindrarna, ser på instrumenten helt hastigt,,
lyssnar till larmet omkring sig för att därav bedöma, om alla
maskindelar arbeta, som de skola; under hela tiden har han emellertid på.
samma gång uppmärksamheten riktad framåt banan genom det
lilla-utkiksfönstret. Särskilt skärper han uppmärksamheten, när vi
passera tätare bebyggda orter, där risk kan finnas för att djur eller
människor kunna komma upp på banan. Ser han något misstänkt,
ger han varningssignal med ångvisslan, vars genomträngande ljud
höres på långt håll. Hjälper icke detta, gäller det att stoppa tåget,
och härvid kunna sekunderna vara dyrbara. Man tycker att i
våratider, med den utbredning vårt järnvägsnät fått, borde en var så väl
förstå faran av att beträda ett järnvägsspår framför ett tåg, att
överkörning aldrig skulle behöva förekomma.
Omständigheterna-kunna emellertid vara ogynnsamma, och de senare årens många
kollisioner mellan järnvägståg och automobiler vid landsvägarnas
järnvägskorsningar hava krävt många människoliv. Djur, som gå
påbete, kunna också förirra sig in på banan. År 1924 inträffade
sålunda på banan mellan Hässleholm och Eslöv, att ett 10-tal hästar bleven
överkörda och dödade.

När vi nalkas en station iakttager föraren de för lekmannen
obegripliga signalerna. Visa dessa att tåget skall stanna vid stationen,
minskar han farten för att slutligen med bromsinrättningen
stoppatåget, i annat fall kör han vidare, dock med nedsatt fart över
stationsområdet. Driftsekonomien är i hög grad beroende på att hastighets-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:14:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/1/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free