- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 1. Samfärdsmedeln /
139

(1926) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Mekaniska landsvägsfordon - Velocipedens utveckling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VELOCIPEDENS UTVECKLING

139

Fig. 6. Michaux’s och Lallements
pedalmaskin 1865.

lingen vidare. Man försåg först trähjulen med gummiringar, dock ännu
så länge massiva, och snart utbyttes även trähjulen mot stålekerhjul.

Denna senare förbättring infördes år 1874 av engelsmannen Starley
och måste betraktas som en verkligt djärv och genial uppfinning. Den
bidrog mer än något annat att
nu föra velocipeden framåt.
I stället för ett fåtal kraftiga
ekrar, som direkt upptaga dels
fordonets vikt, dels överföra
vridningen på axeln till
hjulringen insattes ett system klena
ståltrådsekrar. Principen
härför är för det första, att
fordonets vikt ej får påverka ekern
såsom tryckkraft, i vilket fall
den skulle bocka sig, utan
fastmer såsom dragkraft.
Hjulna-vet hänger så att säga i övre ekerpartiet. Den klena fälgen skulle
härigenom kunna formförändras — plattas till — men detta förhindras

av de övriga ekrarna, i
synnerhet de horisontala,
som i annat fall skulle
behöva sträcka sig. Den
andra principen är att
trådekrarna helt naturligt ej
såsom grova, på vanligt
sätt ställda hjulekrar,
genom det egna motståndet
mot böjning, kan överföra
vridningen från navet till
fälgen. I stället för att
som vanligt anbringa
ekrarna radiellt, infäste man
desamma till navets
omkrets i sned, d. v. s.
tan-gentiell riktning, då man
i stället för rena
böjningskrafter i ekern fick huvudsakligen dragning. För att få styrsel på
det hela och dragning i ekrarna åt vilket håll hjulet kringvrides,
anordnades den bekanta korsningen av ekrarna, vilken giver
ståleker-hjulen deras karaktäristiska utseende. För att få styrsel sidovägen

Fig. 7. Bicykel från 1880-talet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:14:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/1/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free