- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 1. Samfärdsmedeln /
203

(1926) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Mekaniska landsvägsfordon - Den moderna automobilen - Automobilens handhavande

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

START- OCH BELYSNINGSANLÄGGNINGEN

203

lerna, vilket ej bör överstiga 0,4 mm., kan vara för stort. I båda
fallen förmår gnistan ej springa över. En annan orsak kan också
vara att fel uppstått å tändstiftets isolering, i vilket fall stiftet får
bytas ut. Den omtalade kortslutningen göres enklast medelst en
mejsel eller hammare med träskaft, i vilket man skall hålla för att ej få
strömstötar. Verktygets metalldel låter man förbinda tändstiftets
kontaktskruv och en ledande del på motorn, exempelvis cylii.
der-locket.

En del bilister hava för vana att strax efter motorn kommit
igång rusa upp den, antingen för att hastigare få den varm eller ock,
som de inbilla sig, "prova" den. Något som helst "prov" är detta
ej, ty går motorn bra i sakta gång, går den säkert ännu bättre med
mera gas, såsnart den blivit successivt uppvärmd. Den kunnige
motormannen rusar aldrig upp en kall motor, ty han vet, att
härigenom kan den taga svår skada genom den olikformiga
uppvärmningen. Kolvar och andra inre delar med tunnt gods uppvärmas
nämligen mycket hastigare än angränsande delar med grövre gods,
såsom cylinderväggar etc. Härigenom kan svåra inre spänningar
uppstå i materialet och kolvarna kunna t. o. m. skära ihop med
cylindrarna, eller åtminstone tränga så pass, att en stark nötning äger
rum.

Innan vagnen sättes igång, kontrollerar man att ampéremätaren
(F) gör utslag för laddningsström från generatorn till ackumulatorn,
att oljetrycket, mätaren (G), håller sig över minimigränsen samt att
intet främmande ljud höres från motorn.

När allt är klart för färd, trampas kopplingspedalen (S) ned och
första växeln lägges in. Man släpper därpå pedalen sakta upp och
när man känner att kopplingen börjar "ta" ökar man helt litet på
gasen och släpper pedalen vidare långsamt upp. Vagnen seglar då
igång. Förfar man däremot, såsom slarviga och ovana förare: rusar
motorn och kopplar in hastigt, sätter vagnen igång med ett ryck,
varigenom svåra påkänningar uppstå i alla motorns och
kraftöverföringens delar. Detta, liksom ovarsam växling, bör man snarast se
att komma ifrån, ty härigenom förslitas vagnens flesta delar,
ävensom ringarna, onödigt hastigt.

På sätt som redan i samband med beskrivning över växellådans
konstruktion omnämnts, inlägges 2:dra växeln och därefter 3:dje
eller direktkopplingen, vilken bibehålles under normal körning. Som
en mjuk och ljudlös växling är av största betydelse för vagnens
bestånd och även bidrager till bilåkningens behag, skall här lämnas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:14:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/1/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free