Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Mekaniska landsvägsfordon - Automobilindustrien i Sverige - Motorcyklar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220
ANDE A DELEN. MEKANISKA LANDSVÄGSFORDON
chaufförsätet på en ordinär lastbil. För personvagnsbruk torde
trä-kolgasdrift ej ha någon framtid, men för de omnämnda
motorvagns-typerna är den väl ägnad och kommer säkerligen i vårt land att få
stor betydelse ur bränsleekonomisk synpunkt.
Motorcyklar.
Det första fordon, som Daimler satte den av honom konstruerade
bensinmotorn på, var en cykel. Fig. 79 visar denna världens första
motorcykel,
konstruerad år 1886. Motorn
var upphängd i
maskinens träram
mellan hjulen, vilka
ävenledes voro av trä
och försedda med
massiva
gummiringar. Till hjälp vid
start, och som stöd i
övrigt, voro två små
hjul anbragta med
fäste i fotstödet.
Denna maskin blev
under årens lopp
förbättrad åtskilligt,
men motorcyklarna
voro under en lång
följd av år mest att
betrakta som vanliga
cyklar med en
påhängd liten motor.
Kraften till
bakhjulen överfördes liksom
på Daimlers första maskin med rem, och för att starta motorn fick man
springa maskinen igång och kasta sig upp, då motorn började arbeta.
Motorns placering varierades mycket. På en del maskiner hängde man
den bakom bakhjulet, på andra över framhjulet. Motorn var då i
allmänhet losstagbar. Den förste som placerade motorn inuti och längst
ned i cykelns ram lär ha varit fransmannen De Dion.
Fig. 79. Daimlers motorcykel år 1886.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
