Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Luftballonger, luftskepp och flygmaskiner - Ballonger. — Dess uppfinning och första utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230 TREDJE DELEN. LUFTBALL:R, LUFTSKEPP O. FLYGMASKINER.
raten med sin uppfinnare, men den slog emot slottstinnarna, så att
det bar nedåt mycket snabbt, dock utan att den djärve mannen
skadade sig.
Sedan synes luftseglingsprojekten och flygidéerna ha legat i
lägervall bortåt ett halvt sekel. År 1755 utkom en liten skrift av f. d.
professorn i filosofi och teologi vid universitetet i Avignon
dominikanern P. Joseph Galien "Konsten att
segla i luften, en fysikalisk och geometrisk
undersökning". Hans undersökningar
gingo ut på att visa, att en kropp, som
är lättare än luften, kan höja sig upp i
luften, men för övrigt var hans uppslag
helt ett fantasiprojekt.
Men så kom den stora upptäckt, som;
skulle ’föra luftseglingsproblemet ett.
långt steg framåt. År 1766 lyckades,
det engelsmannen Cavendish att
framställa lätt gas, lättare än luften. Nu
gällde det för luftseglingsprojektens
män att finna ett ämne, som var lättast
möjligt men likväl i stånd att omsluta
sådan gas-
Och redan 1781 höjde sig den första
gasballongen till väders.
Innan vi övergå till varmlufts- och
gasgasballongerna skola vi ett
ögonblick dröja vid en av de faktorer dessa
luftskepp hade att räkna med vid sina
färder och som kräft många
människoliv under ballongernas och luftskeppens,
experimentår — här åsyftas
luftströmmarna.
Beroende på att de krafter som verka i atmosfären endast
undantagsvis hålla varandra i jämvikt är luften sällan — eller man kan
säga aldrig — stilla. När den atmosfäriska jämvikten av en eller
annan anledning rubbas, går det en luftström i viss riktning, och härvid
gäller minsta motståndets lag, där minsta motståndet finnes utbreder
sig vinden. Rörelserna i horisontal riktning äro mycket snabbare
än riktningarna i vertikalplanet, emedan atmosfärens höjd är
obetydlig i jämförelse med dess horisontella utsträckning. För det mesta
ha luftströmmarna därför en horisontal riktning.
Fig. 3. Montgolfier
experimentballong. Man ser hur
luften uppvärmes genom
eldstaden inunder ballongen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
