Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Luftballonger, luftskepp och flygmaskiner - Luftskeppens framtidsmöjligheter - Lufttrafikens framtida reglering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264 TREDJE DELEN. LUFTBALL:R, LUFTSKEPP O. FLYGMASKINER.
Det fordras en betydande personal för att sköta enbart motorerna
och därtill komma styrningsanordningarna, instrument, telegraf och
mera, som allt skall betjänas påpassligt dygnet runt under
långfärder. Besättningen måste då vara mycket stor. Vidare skall det
ett mycket stort manskap till vid landning och start av dessa
luft-mastodonter. Man är snabbt uppe i ett hundratal man till ett enda
luftskepps betjänande.
Genom byggandet av allt större flygmaskiner med ökad
aktionsradie är det tvivelaktigt om och i vilken omfattning luftskeppen
skola kunna göra sig gällande. Ett torde med säkerhet kunna sägas,
nämligen att om någon typ skall stå sig så blir det sannolikt
zeppeli-naren. De halvstyva luftskepp man på senaste tiden börjat bygga,
bland annat i Italien, ha den fördelen, att de äro lättare att tömma,
att hålla hangarer till och att betjäna, men zeppelinarens helstyva
konstruktion gör, att man med den kan uppnå större hastigheter än
med de halvstyva skeppen.
Lufttrafikens framtida reglering.
Genom den omfattning lufttrafiken tagit och kan väntas taga, har
det varit nödvändigt för de flygningsbedrivande länderna att sins
emellan träffa avtal om hur lufttrafiken folkrättsligt skall regleras.
De civiliserade staterna ha också med allvar upptagit denna fråga,
och Sverige har för sin del avtal om handelsflygfartygens ömsesidiga
behandling med ett antal av europeiska stater- Ett luftfartsavtal
eller luftfartskonvention av mycket detaljerad beskaffenhet träffades
den 23 november 1925 med Holland.
Avtalen på detta område äro av olika beskaffenhet i mångt och
mycket, men i stort sett följa de en ledtråd, som framlades av
medlemmen av engelska regeringen, lörd Montagu of Beaulieu, i juni
1917. Enligt hans åsikt bör den principen ligga till grund för
lufttrafikens reglering, att långsamma flygfartyg skola använda de lägre
höjderna och flygmaskiner med stor hastighet de övre luftlagren.
De första 2,000 foten från jordytan uppåt skulle vara förbjudna
för lufttrafik i allmänhet. Naturligtvis göres undantag häruti, om
jordägaren så önskar samt för start och landning från lufthamnar
och för nödlandningar. Dessa bestämmelser måste enligt hans
mening finnas emedan luftfartyg inom några år komma att bli bland de
allmännaste fortskaffningsmedlen. Han anser att längs
flyglinjerna böra landningsställen vara anordnade på ungefär varannan mil.
Och han fortsätter: "På samma gång jag anser mig böra med-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
