Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Luftballonger, luftskepp och flygmaskiner - Flygmaskiner - En blick in i framtiden - Skall flygmaskinens värsta fiende kunna bekämpas?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
316 TREDJE DELEN. LUFTBALL:R, LUFTSKEPP O. FLYGMASKINER.
Dakar, en sträcka av 2,700 kilometer. Härifrån skulle den
transatlantiska flyglinjen gå under 19 timmars flygning över en distans
av 3,000 kilometer till Sydamerikas östligaste spets och vidare till
flyghamnen i Permanbuco. Härifrån fortsätter så luftexpressen
längs Brasiliens kust till Rio de Janeiro. Denna senare sträcka är
2,000 kilometer och beräknas taga 13 timmar. Totaldistansen är
9,700 kilometer och kulle enligt professor Junkers beräkningar
kunna tillryggaläggas på 65 flygtimmar. De modernaste
expressångarna behöva mellan tio och tretton dagar för en resa till Sydamerika.
Under 1926 kommer att göras försök med en ny
jorden-runt-flygning. Tyskland, Italien och England komma att var på sitt sätt
deltaga i färden. Italienska flygare skola på färden föra en helt och
hållet av metall byggd flygmaskin av tyskt fabrikat, framdriven av
engelska motorer. Under vintern 1925—26 företogos
provflygningar i Pisa, varvid man nådde en hastighet av över 200 kilometer i
timmen. Maskinen kan oavbrutet hålla sig uppe under en färd på 3,200
kilometer.
Ett nytt försök att luftvägen nå Nordpolen kommer 1926 att
göras även av en fransk expedition, som redan erhållit statsunderstöd.
Ledare bli löjtnant Sales och kapten Sverdrup. Det är meningen
att expeditionen skall starta från Spetsbergen och taga sig fram
till Point Barrow med hydroplan, och till hjälp skall man hava
slädar, som drivas med motorer av speciell konstruktion.
Om detta företag meddelar kapten Sverdrup att man tänkt sig
att starten skall äga rum i april 1926, och i expeditionen komma att
deltaga ett tjogtal personer. Återfärden skulle gå över
amerikanska kontinenten. Expeditionen beräknas kosta tre miljoner francs.
Skall flygmaskinens värsta fiende kunna bekämpas ?
I
All lufttrafik sker med reservation för naturhinder, men som
sådana räknas numera inte storm eller regn. Men dimman, som gör
all sikt omöjlig — den har man ännu inte fått bukt med.
Meddelandena om de senaste uppfinningarna i Amerika tyda emellertid på
att man snart skall kunna få denne flygarens farligaste fiende att
giva med sig.
En uppfinnare, doktor L. Francis Warren vid
Harvarduniversi-tetet, har lyckats upplösa moln och dimma. Två flygare gingo i
slutet av 1925 upp och sköto ned några besvärande moln med d:r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
