Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde delen: Farkosten från den urholkade trädstammen till den moderna oceanflygaren - Rodd- och segelfartyg - Forntida nordisk sjöfart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
FJÄRDE DELEN. SJÖFARTEN.
fär 21 meter långt, osebergsskeppet en obetydlighet längre, men
båda äro fem meter breda. Deras djupgående är i det närmaste
detsamma eller något över en meter. Drakskeppen hade en mast, som
förde ett segel på rå. Förut, där de tappraste togo plats under
striderna, kallade man en upphöjning för stam eller rösn, männen där
hette stafnbuar, stävborna. Närmast fören låg kapprummet,
krap-pa-rum, och akterut fanns en lyftning, lypting, på vilken styrmannen
hade sin plats och under vilken skeppshövdingen hade sin kajuta.
Som ett slags pansarklädnad hängde
besättningen sina sköldar runt kring
relingen.
Dessa vikingaskepp ge oss besked
om hur bastant man byggde skepp i
Norden. Det var spantskepp på köl,
till vilka spanten lågo, avtunnade uppåt.
Allt trävirke var av ek. Förut och
akterut hade man bottenstockar, vilka
avskilde de spetsiga för- och
akterskeppen. De voro klinkbyggda med
bordläggning av ek. Klinkerna sitta på
ungefär aderton centimeters avstånd från
varandra, bordens antal är sexton, och
de äro vanligen av omkring tjugofem
millimeters tjocklek. Vid
sammanfog-ningarna mellan borden "drev" man
fartyget med djurhår liksom man nu
driver ett träfartyg med drev.
Det mest prisade av alla Nordens
drakskepp var den norske konungen Olav Tryggvessons stolta
Ormen Långe. Gokstadsskeppet har framdrivits med 16 par åror, men
Ormen Långe hade 34 par åror. Det var också 45 meter långt, och
det kunde medföra en besättning på ett tusental man. Skepp av
gokstadstypen antagas ha haft omkring sextiofem mans besättning.
En kopia av gokstadskeppet seglades 1893 över Atlanten och
gott-gjorde att det varit goda sjöbåtar de gamla vikingarna hade. Detta
skepp kallade man Viking. Osebergsskeppet anses härstamma från
700-talet.
På vilka vägar bedrevo då vikingarna sin "sjöfart"? De så
kallade norska vikingarna — vilka även och företrädesvis kommo från
nuvarande Bohuslän, voro mest på besök i England, där de under
nionde århundradet bosatte sig, särskilt i norra delarna, och Orkney
Fig. 19. Modell av kinesisk
djonk (Efter modell i
Southken-sington Museum i London.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
