Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde delen: Farkosten från den urholkade trädstammen till den moderna oceanflygaren - Rodd- och segelfartyg - Nordens medeltidssjöfart - Fartygsbyggandet i andra länder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
FJÄRDE DELEN. SJÖFARTEN.
Hansefartygens typer voro galejorna, avsedda för segling och
rodd, boj orterna, mindre enmastare för endast segling, vidare fanns
det jakter och holkar samt de kanske mest använda koggarna.
"Lyp-tingen" på vikingaskeppen utbyggdes till ett helt akterkastell, och
vikingabåtens fåtal tvärstockar inombords ökades och försågs med
förstärkande knän. Även fören byggdes högre, fick en "back", och
fartyget försågs med klyvarbom. Nu hade man även övergått från
styrning med åra — med eller utan styrningståg — och fått ett vid
akterstäven fastsittande roder.
Vidare finner man av modeller till de gamla hanseatiska skeppen,
av vilka det finns ett stort antal även med svenska namn, i Lybecks
museum och i "Schifferhaus" i Lybeck — att fartygen försågos med
ett klys för ankarkättingens utförande. Dessa klys placerades
mestadels på bogarna eller något för därom intill förstäven.
Fartygsbyggandet i andra länder.
Med utgång från de typer
av fartyg, som norrmannerna
hade, byggde man vidare i
mellersta och södra Europa. Men
då man skulle ha ganska stora
skepp blev det för ohandterligt
med mast och ett kolossalt stort
segel, varför man byggde
fartygen med två master och ett
råsegel på vardera masten.
Senare, då det visade sig att även
denna anordning med ett segel
på vardera masten var allt för
påkostande att sköta, delade
man seglet i flera delar på samma mast och försåg de olika seglen
med var sin rå. Behovet av större skepp uppkom särskilt under
korstågen, då det gällde att inte enbart föra med sig mycket folk utan
även hästar. De byggdes till omkring ett hundratal tons.
Efter fjärde korståget bildades som bekant det latinska
kejsardömet, och i dettas skygd uppblomstrade det venezianska sjöväldet
och välståndet även på köpenskapens område. De förskaffade sig
vissa monopol på handel med platser i Svarta havet, och Indiens
Fig. 23. Mera välbyggd typ av
nordiskt skepp från 1200-talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
