Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde delen: Farkosten från den urholkade trädstammen till den moderna oceanflygaren - Rodd- och segelfartyg - Fartygsbyggandet i andra länder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
FJÄRDE DELEN. SJÖFARTEN.
muhammedaner och islamiter — försvårade ytterligare
förhållandena för transport landvägen.
Djärva sjöfarare funderade därför inte utan skäl på att komma i
förbindelse med Indien sjövägen. Det började ju på vissa håll bli
klart att jorden var rund, och då tänkte man sig segla från Europa
västerut och komma till Indien. En annan väg fanns ju runt
Afrikas södra udde. Sannolikt levde berättelser kvar om den djärve
fe-niciern, som seglade in i Medelhavet mellan "Herkules stöder" efter
att ha lämnat
Medelhavet i
dess östra hörn.
Vad
portugiser-serna beträffa
hade de
kolonier på Afrikas
västkust och
kommo under
beseglingen av
dessa allt
längre söder ut, och
kontinentens
sydspets
passerades 1482 av
Bartholomeus
Diaz. Sydudden
fick av konung
Johan av
Portugal namnet "Cabo da boa esperanca", Kap goda hopp. Ett
decennium senare hade Vasco da Gama bevisat, att man kunde nå
Indien denna väg.
Redan tidigare, 1492, hade Kristoffer Columbus från Genua — i
spanska kungaparets tjänst — försökt att nå Indien och på
västerfärden upptäckt Amerika. Han kom till en av Bahamaöarna. På en
av sina senare resor, 1498, kom han till Amerikas fastland, samma
år som da Gama fann indienvägen söder om Afrika. Columbus skepp
flaggskeppet Santa Maria, — hela flottan var tre fartyg — uppges
av en del forskare ha varit karaveller och av andra karaker.
Egentligen är det ovisst vad som skall förstås med dessa namn.
Allmännast torde den uppfattningen vara, att Columbus flotta
bestod av karaveller. Dessa hade sitt ursprung till konstruktion i
de normanniska skeppen, vilka återigen voro efterbilder av vikinga-
Fig. 25. Kogg av den typ hanseaterna företrädesvis
använde. Fartyget bogseras i hamn av sin livbåt. I märsen
på masten lägger man märke till beväpning, finner att
fartyget har fast roder samt ankare av ännu för segelfartyg
bruklig typ. (Efter Quellen und Wellen.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
