Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde delen: Farkosten från den urholkade trädstammen till den moderna oceanflygaren - Rodd- och segelfartyg - Fartygsbyggandet i andra länder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
FJÄRDE DELEN. SJÖFARTEN.
bekvämare fartyg, snabbseglande och lättmanövrerade. I denna
riktning gingo uppfinningarna också i fortsättningen.
Åror voro emellertid ännu i bruk på flera ganska stora
fartygstyper. Man vet att "den spanska armadan" — halvannat hundratal
fartyg — som av Filip II 1588 sände ut, hade åror, åtminstone var så
fallet med en del av skeppen- Filips avsikt var ju att nedslå
Englands uppblomstrande sjöfart och göra sig till suverän på haven. Han
misslyckades, och hans land hade redan kommit på efterkälken i
sjöfartsavseende också vid hans död.
Fig. 27. En korsfarare omkring år 1200. (Ur Quellen und Wellen.)
Under spaniorerna hade holländarna suckats, och det var, som
bekant, den tappre Vilhelm av Oranien, som slog holländarna fria.
Dessa började nu att utveckla ett skeppsbyggande och en sjöfart av
stora dimensioner. Även för dem var det i hög grad Indien som
lockade. Deras Ostindiska kompani tillkom redan 1602, de togo säte på
Java, där de fortfarande härska, och de höllo sig framme på många
håll i Indien.
Timret till sina fartyg hämtade de från länderna vid Östersjön,
ty det egna landet erbjöd intet skeppsbyggnadsmaterial av det slaget.
Med deras sjöfart gick handeln hand i hand. En nagel i ögat på dem
var att staden Antwerpen fortfarande var i spansk besittning, men
genom vestfaliska freden fingo de holländska statsmyndigheterna
rätt att spärra floden Scheldes mynning för den främmande
sjöfarten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
