Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde delen: Farkosten från den urholkade trädstammen till den moderna oceanflygaren - Motorskepp och -båtar - Striden om motoroljan - Olika experiment med fartygsframdrivning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
FJÄRDE DELEN. SJÖFARTEN.
arna, genom att dessa föreningar starta ett oljebolag. Men det är
givetvis mycket vanskligt att genomföra, då det fordrar mycket stora
kapital både till köp av oljefält, till tankfartyg och till
tankanläggningar.
Olika experiment med fartygsframdrivning.
Den flera tusen år gamla seglingskonsten är en konservativ
institution. Människan synes ha blivit rotfast i övertygelsen att endast
seglen kunna duga, då det gäller att med vindkraft framdriva ett
fartyg över vattnet. Skulle man inte kunna använda vågornas kraft
för fartygets framdrivande? Tanken är säkert gammal.
Fransmannen Bazin framkom på 1860-talet med en uppfinning,
som gick ut på, att ett fartyg med en övervattenskropp och två stora
linsformiga pontoner, vilka kunde vridas kring vågräta axlar, då en
liten propeller drev fram fartyget. Fartyget skulle således rulla
fram på dessa hjul över vattenytan. I medvind och med sjöarna
ak-terifrån skulle fartyget på ett driftbilligt sätt köra fram.
Naturligtvis bleve det svårt att få ett sådant fartyg stabilt. Några fartyg av
denna konstruktion har man inte hört talas om.
Det ligger vida mer praktiskt brukbart i de så kallade
glidbåtarna. Den första av det slaget demonstrerades för engelska
amiralitetet 1872 av mr Ramus. Den hade emellertid inrättats så egendomligt,
att den stundom tog långa hopp, vilket var litet riskabelt för dess
besättning. Några år senare tog en fransman, greve Lambert, upp
idén. Han byggde en glidbåt, vars däck vilade på två smala
pontoner, och mellan dessa senare sutto snedställda ytor, med vilka båten
drevs fram. Moderna glidbåtar av detta slag, med pontoner och
propeller i luften, kunna uppnå över hundra kilometer i timmen. De äro
ett mellanting av båt och hydroplan.
I detta sammanhang skall med några ord beröras de olika sätt man
försökt för att stabilisera fartygen, vilka ju under vågornas och
vindens tryck röra sig i sidled, rulla, och i längdriktningen, sättning,
samt i vindlande framdriftsrörelser, slingringar. Att undvika detta
är ur många synpunkter fördelaktigt. Läsaren tänker kanske först
och främst på den plågsamma sjösjukan. Den har ju sin betydelse,
och det gäller då särskilt passagerareångarna, för vilka det är
förmånligt att de komma i ropet såsom lugna och goda sjöbåtar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
