Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde delen: Farkosten från den urholkade trädstammen till den moderna oceanflygaren - Undervattensverksamhet - Dykaren av i dag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
FJÄRDE DELEN. SJÖFARTEN.
längd. Men det kan många gånger vara nog för att uträtta en sak
under vattnet.
I Sverige har den engelska dykaredräktstypen undanträngt den
franska, vilket delvis beror på att denna genom många förbättringar
föredrages, och dels beror detta förhållande på, att våra dykare
stundom utbildas i England och då fasthålla vid den från början
använda dräkttypen.
Det är en massa arbeten av olika slag en dykare i våra dagar har
att utföra. De sändas ned för att laga dåliga hamnkajer, de skola
stundom undersöka bottenbeskaffenhet och planhetsförhållandena på
en sjöbotten, över vilken man ämnar bygga. Skall något byggas på
havsbottnen brukar dykaren få jämna ut i terrängen där nere, och
sedan är det han som svarar för placeringen av de betongblock eller
stenkistor, som placeras på bottnen. Skall en klippa bortsprängas får
dykaren gå ned och borra hål i blocket och lägga in
dynamitladdningen. Sprängningar under vatten företagas vanligen med elektrisk
antändning sedan dykaren kommit upp med den elektriska
ledningstråden eller skickat ledningsändan upp med en luftpåse. Har ett
fartyg fått en läcka av mindre betydenhet skall dykaren ned för att om
möjligt företaga en provisorisk reparation, så att skeppet kan få
sjövärdighetsbevis och fortsätta tills lasten utlossats så att minsta
möjliga förlust uppkommer genom missödet. En stålkabel kan komma i
närheten av en fartygspropeller och snurras runt med denna och
trassla in sig så att maskinen stannar. Här ingriper dykaren. Har
det blivit brott på en havsbottenskabel — då skall man ha dykaren,
har en dam i ett upprört ögonblick vinkat allt för intensivt, när hon
"följt någon till båten’ och det dyrbara armbandsuret, det kära,
oersättliga minnet dråsat i hamnen — då skall dykaren också ned.
De svenska hamnmyndigheterna — och så är det även i utlandet
— hålla i allmänhet en eller flera yrkesutbildade dykare i sin tjänst.
För större arbeten under vattnet anlita hamnmyndigheterna eller
kommunerna vanligen en entreprenörs dykare.
Förr ansågs det att trettio meter var det största djup en dykare
kunde gå ned på, och sedan kom man till djup av 40 och 50 meter.
Nu är även detta en övervunnen ståndpunkt. Beträffande de
andningsapparater — i viss mån ett slags dykareapparater — man
använder för manskapet på undervattensbåtar, skola vi återkomma till
i samband med omtalandet av undervattensbåtar. Här skall nu
beskrivas den förut omtalade egendomliga dy karapparaten, det förut
omnämnda underverket, med vilket en dykare kan stiga ned till ett
hundra eller etthundrafemtio meters djup.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
