Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde delen: Farkosten från den urholkade trädstammen till den moderna oceanflygaren - Hur man finner väg på havet - Sjöfartens verksamhetsfält - Positionsbestämning med sextant och ur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
FJÄRDE DELEN. SJÖFARTEN.
Även vissa kanaler, såsom till exempel Suezkanalen, äro likställda
med internationella gräns- och flodfarvatten.
Den territoriella sjögränsen har på senaste tiden, genom
världskriget och genom tjuvfiske med för fiskebeståndet farliga redskap,
blivit aktuell, vartill även spritsmugglarna bidragit. Det är en
allmänt vedertagen regel, att ett lands sjögräns, territorialgränsen, går
tre sjömil från kusten eller yttersta holme eller skär, som inte
ständigt överskölj es av vatten.
Positionsbestämning med sextant och ur.
För att mäta solens eller en stjärnas vinkelhöjd över horisonten
och därmed bestämma sin position på havet begagnades fordom en
atsrolab, ett instrument, som upphängdes ombord och sedan
inställde man med en på instrumentet befintlig visare över gradskivan
vinkelhöjden till det siktade föremålet. Genom minsta avvikning
kunde man få betydande fel i beräkningarna.
För att finna jordens verkliga storlek och form började man först
på 1600-talet anställa vetenskapliga mätningar. Genom den vunna
kännedomen om en meridiangrads längd har man kunnat bestämma
jordens radie. En del astronomer höllo före, att jorden avplattades
mot polerna under det att andra trodde, att jorden i polartrakterna
hade en utsträckt form. Franska regeringen utsände då 1735 och
1736 en del expeditioner, vilka skulle företaga mätningar. En
expedition gick till Peru för att mäta en meridianbåge nära ekvatorn, och
en annan expedition drog till Lappland för att mäta en meridianbåge
nära Nordpolen. Jordens avplattning mot polerna ådagalades
tydligt genom dessa vetenskapliga mätningar.
Bestämmandet av longituden eller längdavståndet från första
meridianen på havet blev först genomfört i adertonde århundradet
genom uppfinningarna av kronometern och sextanten. Tyske
astronomen Meyer uppfann ett sätt att med noggrannhet bestämma
longituden på havet. För att befria navigatörerna från
mödosamma beräkningar har man sedan dess utgett nautiska almanackor
med angivande av månens avstånd från solen, de tydligaste
planeterna, ett antal fixstjärnor för var tredje timme och en bestämd
meridian.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
