Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte delen: Kanaler och hamnar - Industrihamnar — Frihamnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRIHAMNAR. — FRIHAMNAR.
205
Svenska Lloyd — och övergå sedan till att som avslutning nämna
några ord om försäkring. Det belopp, för vilket ett föremål blivit
försäkrat, kallas försäkringssumman, vilket inte alltid är föremålets
verkliga värde. Man brukar särskilt vid försäkring till sjös lägga
en viss procent till exempelvis varans inköpspris, då man bestämmer
försäkringssumman, för att ha täckt förlusten av väntad vinst. Då
föreligger en överförsäkring, och naturligtvis är försäkringen
förverkad och premien förlorad, om överförsäkring tagits bedrägligt.
Om det försäkrade föremålet inte blir utsatt för den risk, det
försäkrades emot, kan premiebeloppet eller en del därav
återbetalas, allt efter som överenskommelse träffats. Man talar då om ett
återbetalnings- eller ristornobelopp, vilket även kan utgå, om
avtalet upphäves. Vid underrättelse om, att olycka inträffat med ett
försäkrat föremål, skall försäkringstagaren underrätta
försäkringsgivaren. Naturligtvis kan detta ske genom hänvändelse till någon
av försäkringsgivarens agenter. Tvister skola utredas av dispaschör.
Till dessa rader om uppkomsten av en av världens märkligaste
sjöinstitutioner kan fogas att den trots sin ålder av allt att döma
inte är dödsdömd. Den går nu sin säkert väl fotade framtidsbana
till mötes i eget hus. På sommaren 1925 lade konung Georg
grunden till Lloyd’s nya byggnad vid Leadenhall-Street i London.
Med dessa uppfinningar på olika områden ha vi kommit fram till
sjöfartens nuvarande höga ståndpunkt. Det torde ha framgått, att
Sverige på intet sätt står i skymundan på detta viktiga
samfärdsels-och företagareområde. Det svenska motorfartyget Gripsholm är
vid 1926 års ingång skeppsbyggnadsteknikens sista ord beträffande
moderna atlantfartyg. Den allmänna beundran man kunde utläsa i
amerikanska fackpressen efter fartygets besök i New York under
december 1925 var smickrande för vår sjöfart.
Efterkrigssvårigheterna ha långvariga verkningar för sjöfarten,
men av många tecken i den utländska fackpressen att döma går
sjöfarten ljusare tider till mötes. Och en uppåtgående konjunktur
märkes först mera tydligt inom fraktmarknaden. Särskilt torde
det vara motorskeppen, som komma att visa stora framgångar inom
närmaste tiden. Engelska tidskriften "The Motor Ship" hade vid
årsskiftet 1925—1926 räknat ut, att det 1923 byggdes över hela
världen 355,925 tons d. w. motorskepp, under 1924 byggdes 649,265
tons och under 1925 nalkades siffran en miljon tons.
Det mänskliga uppfinnarsnillet har fört oss det betydande steget
från urholkningen av en trädstamsbåt till oceanflygande motorskepp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
