Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte delen: Post, telegraf och telefon - Hur brevet tillkommit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUR BREVET TILLKOMMIT
215
ven skrev man med en träpinne eller en pensel och på metallen
ristade man. Men redan i vår tideräknings början hade kineserna
uppfunnit papperet, som sedan blivit det vanligaste brevmaterialet.
På papperet skrevo kineserna redan då såsom ännu i dag med
tusch och uppifrån och ned.
Man känner till flera tiotusental grekiska papyrusbrev, vilka
funnits i Egypten. De härröra från tiden omkring vår tideräknings
början, och av dessa brev har forskningen kunnat få en intim inblick
i dåtida levnadssätt och förhållanden. Vad skrev man då i brevets
barndom om? Kan
det finnas något i
dessa
postväsendets tidiga
beford-ringsobjekt, som
har likhet med
nutiden?
Utan att vara
indiskreta eller
störa den
institution, som heter
brevhemligheten,
torde vi kunna
våga lätta på slöjan angående dessa brevs innehåll. I ett brev från
andra århundradet efter Kristus presenteras vi med den gamla
tragedien — som tycks vara allmänmänsklig och trotsa all tid — om
den unge mannen, som råkat på avvägar i storstaden. Han har
levat lättsinnigt, gjort stora skulder och står nu inför ruinen. Han
vänder sig nu till sin moder, som han icke skänkt en tanke under
hela sitt vilda liv, visar uppriktig ånger och ber om tillåtelse att få
komma hem till henne igen. Men först ber han henne att betala hans
skuld i hemtrakten, då han annars icke alls vågar visa sig där:
"Antonios Longos till sin moder Neiblos. Var hälsad tusen gånger!
Ständigt önskar jag dig hälsa och uppsänder dagligen böner till
Herren Serapis. Jag låter dig härigenom veta, att jag hoppats, att
du icke skulle komma till huvudstaden, och därför kom jag icke dit,
och jag skäms för att komma hem till Karins, emedan jag går
slarvigt klädd, ja, jag går nästan naken. Jag bönfaller dig, moder,
förlåt mig, jag vet ju, att jag själv förskylt det. Varje dag tuktas jag
på alla sätt, och jag vet, att jag förbrutit mig. Av Posthumus har
jag fått reda på att hon träffat dig i Arimoitis och i otid berättat
dig allt. Vet du då icke, att jag hellre vill vara krympling än veta,
Fig. 3. Romerska brevformer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
