Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte delen: Post, telegraf och telefon - Frimärket och dess föregångare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRIMÄRKET OCH DESS FÖREGÅNGARE 241
tot allt efter väglängd. Då föreslogs vid riksdagen 1847—48 av
Peter Mårtenson från Jönköping, att man skulle införa ett
likformigt brevporto i landet. Bevillningsutskottet avstyrkte. Man var
först och främst rädd för att statskassan skulle bli lidande av
reformen.
Men sedan man sett verkningarna i England, och allmänna
opinionen bearbetats bland annat med broschyrer i ämnet, kunde man
vid 1850—51 års riksdag förelägga inte mindre än fyra motioner
angående postala reformer. Det beslutades en utredning, och man anser
att särskilt postkamreraren P. F. T. Winroths memorial i frågan
blev den stomme, kring vilken reformen byggdes.
År 1854 antog riksdagen i huvudsak den kungliga propositionen
i frågan, och följande år utfärdades en kunglig förordning i saken.
Vid inrikes brevväxling skulle för brev, som befordrades mellan
orter, där postanstalter funnos, tillämpas ett medelporto. När brev
inlämnades på postanstalt eller nedlades i brevlåda skulle — i det
senare fallet "ovillkorligen åsättas brevet så kallade frimärken".
Tv ef ormens betydelse torde en var kunna fatta.
Sedan följde olika former av frimärkering. Ett frimärke för
lokalpost utsändes 1856. För utdelandet av sådan post skulle
brevbäraren ha en viss andel i portoavgiften, och brevbäraren fick
därför rätt att på egen bekostnad utgiva frimärken för
lokalförsändelser. Vissa statens verk hade vad man kallar fribrevsrätt, och
med upphörande av denna rätt infördes 1847 tjänstefrimärken.
Dessa gjordes dubbelt så stora som de vanliga frimärkena för att
man lätt skulle kunna skilja dem från dessa.
Emellertid händer det och hände väl förr mera ofta än numera
att försändelser framkommo med för liten frankering. För sådana
försändelsers frimärkering infördes 1874 så kallade lösenmärken,
vilka icke såldes till allmänheten. Detta slag av frimärken
upphörde att utgivas 1891.
Leveranserna av frimärken utfördes att börja med av privata
tryckare eller innehades på entreprenad av enskilda firmor, men
perforeringen utfördes av postverket sedan 1864. Klippans
pappersbruk i Skåne levererade papperet till frimärkena. Och papperet
försågs med en vattenstämpel i form av en kunglig krona, vilken
skulle anbringas så att en sådan krona blev synlig på varje
frimärke.
De så kallade svarskupongerna infördes 1907. Och andra typer
av porton ha varit jubileumsfrimärken och jubileumsbrevkort.
Väl-görenhetsmärken säljas till förmån för något välgörande syftemål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
