Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte delen: Post, telegraf och telefon - Postväsendet i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250 SJÄTTE DELEN. POST, TELEGRAF OCH TELEFON.
spjut och efter postens ankomst genast fortsätta med den till nästa
poststation.
Fort gick det ju inte efter våra begrepp. Minimifarten skulle
vara två mil i timmen. Om postdrängen inte höll denna fart, blev
han avsatt och straffades dessutom med åtta dagars vatten och bröd.
Insjuknade en postdräng, skulle postbonden själv vid straff av fyra
veckors fängelse övertaga postbefordringen. Denna organisation
genomfördes på ett enligt urkunderna lyckligt sätt av den ovan
nämnde Wechsell.
På vanligt sätt efter tidens sed fick hans änka övertaga
befattningen vid hans död och till hennes hjälp anställdes en ämbetsman.
År 1642 övertogs postens ledning av Johan Beier, vilken
upparbetade postverket så att det gav betydande överskott. Drottning
Kristina, som ju inte knusslade på nådevedermälen åt gunstlingar,
lämnade 1654 riksrådet friherre Wilhelm Taube rätt att uppbära
brevpenningarna i Stockholm. Inkomsten blev till stor del Taubes, men
verket leddes av Beier. Då denne senare arrenderade postverket
kunde han betala 14,000 daler silvermynt i arrendeavgift, vilket
tyder på att det då ganska unga postverket var en god affär redan vid
denna tid.
Sveriges gräns gick då vid Markaryd, och här skedde utväxlingen
av post, vilken sedan befordrades till Hälsingborg, där postbåtsförare
verkställde överförandet till Helsingör. Sedan gick posten vidare
till Hamburg, och vi ha vid omtalandet av uppkomsten av postverken
på kontinenten berört huru det svenska postväsendet här kom i
samarbete med taxisystemet. En särskild posttjänsteman hade redan
1620 av svenska kronan stationerats i Hamburg.
Poströrelsen i Sverige bortförlänades åter 1673 och denna gång
till rikskanslern Magnus Gabriel De la Gardie. Kronan övertog
posten 1677 och förvaltade verket genom sitt kanslikollegium, men
genom en förordning av den 8 april 1693 lades grunden till en
särskild poststyrelse, och 1697 inrättades en särskild
överpostdirektörs-sysslai År 1850 fick postverket en centralförvaltning, som kallades
generalpoststyrelse, vars chef är generalpostdirektör. Såsom sådan
fungerade Adolf Wilhelm Roos till 1899, då han efterträddes av
Julius Edward von Krusenstjerna, vilken 1907 efterträddes av Anders
Julius Juhlin. Sedan 1926 års ingång är Anders örne
generalpostdirektör. 1920 lades postverket under
kommunikationsdepartementet.
Redan tidigt indelades landet i postdistrikt med en
landspostmästa-re som chef i distriktet. Under 1600-talet hade Sverige postkontor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
