Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte delen: Post, telegraf och telefon - Postväsendet i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262 SJÄTTE DELEN. POST, TELEGRAF OCH TELEFON.
tidningar. Med vårt lands upptagande av postgirorörelsen, vilket
skedde med ingången av 1925, torde Sverige snart komma att träda
i internationell postgiroförbindelse med andra länder.
Av specialavtal är särskilt att nämna den skandinaviska
postunionen, som tillkom såsom ett utslag av 1800-talets skandinaviska
rörelse och varade till världskriget kom och sprängde den. Det var
den mycket riktiga tanken på de tre ländernas politiska
sammanknytning, som här fick sitt så att säga postala uttryck. Då den
skandinaviska postunionen tillkom så tidigt som 1869 kan den sägas vara
ett av de första tecknen på den efterlysta praktiska skandinavismen.
Unionens bestämmelser rörde ganska stora delar av postal
verksamhet, sålunda inte enbart föreskrifter om vanlig brevutväxling
utan omfattade även tidningsabonnemang, postanvisningar, paket
och postförskott. På grund av de skandinaviska ländernas
uniformitet beträffande postverken och ländernas kulturella likhet kunde
rörelsen redan från början göras så omfattande. Bidragande orsak
till den goda reformens framgång var i inte ringa mån den några år
senare tillkomna myntunionen, den på guldmyntfot grundade
gemensamma kronvalörens genomförande i alla tre länderna, Sverige,
Norge och Danmark.
Härigenom kunde man hålla likalydande taxor för de olika
postförsändelserna. För vissa försändelser gällde samma portosats från
och till vilket av de tre länderna som helst. Världskriget kom, som
sagt, och gjorde slut på detta förhållande genom de skandinaviska
ländernas olika myntkurser.
Den gamla likheten mellan det inländska och interskandinaviska
portot söker man emellertid åter få till stånd.
Svenska postväsendets och världspostföreningens betydelse
belyses på ett utmärkt sätt i företalet till den samling postala
uppsatser, som Kungl, generalpoststyrelsen utgav med anledning av
världspostföreningens femtioårsjubileum och världspostkongressen ,
i Stockholm 1924. Det heter däri bland annat:
"Den andliga och materiella odlingens framsteg i vårt land under
de senaste femtio åren ha stäl]t postverket inför andra och större
uppgifter än någonsin förr. Samtidigt som postförsändelsernas
antal och värde under denna tid ökats i en grad, som icke har sin
motsvarighet under något tidigare skede av det svenska postverkets
300-åriga tillvaro, hava nya och för den egentliga posttjänsten
främmande rörelsegrenar tillförts postverket.
Av denna anledning och för att i möjligaste mån fylla kraven på
en affärsmässig drift har postverket i för varje år stegrad omfatt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
