Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte delen: Post, telegraf och telefon - Telegrafering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TELEGRAFERING
’295
heter Ritzaus Bureau och grundades den 1 februari 1866 i Köpenhamn
av Erik Nicolai Ritzau, och ledningen är ännu i släkten Ritzaus
händer. Från en ytterst ringa början, varvid grundläggaren
huvudsakligen tänkte på telegrafförbindelsen med Hamburg, har den utvidgat
sig till att bli en hela Danmark omfattande officiell telegrambyrå,
som bl. a. utsänder handelstelegrammen från Köpenhamns börs,
vilken naturligtvis abonnerar på Ritzaus telegram från byråns
förbindelser i utlandet.
Ritzaus byrå kom ganska snart att få abonnenter även bland de
svenska tidningarna, och handelsfirmor i Sverige blevo byråns
kunder. Emellertid fördyrades denna nyhetsbetjäning på ett svårt sätt
av de höga telegramportona. Då träffade direktör Ritzau avtal med
danska konsuln i Hälsingborg, Stewenius, om att mottaga Ritzaus
telegram och vidaretelegrafera dem till abonnenter i Sverige. För att
bekämpa de höga telegramportona i Sverige annonserade Ritzau i
köpenhamnstidningarna att han mottog telegram till svenska
adressater mot lägre taxa än danska statens telegrafverk tillämpade.
Resultatet blev att telegramportot till Sverige nedsattes från 1 januari
1867.
Senare tillkom ett avtal mellan Ritzau och Wolffs byrå om
samarbete i Sverige, där "Svenska Telegrambyrån" upprättades, och i
Norge, där "Norsk Telegrambureau" tillkom 1867. Den svenska byrån
startades den 16 januari år 1867 i Stockholm. Stiftaren av de svenska
och norska telegrambyråerna, redaktör A. H. E. Fich, sålde 1879 den
norska byrån, och 1892 köpte Ritzau "Svenska Telegrambyrån", som
han samma år sålde till ett konsortium av svenska tidningar.
Under det stora världskriget uppkom vid sidan av den ovan
nämnda telegrambyrån en konkurrerande nyhetsbyrå, Nordiska
Press-Centralen, N. P. C., och ännu en gång var Sverige platsen för en
strid, nämligen mellan de två stora maktkoalitionerna, vilka önskade
nyttja den svenska pressen i propagandasyfte. Det måste också bli
något omaka med ett sådant sakernas förhållande, då den ena byrån
hade ensamrätt till Reuters och Havas nyhetsmaterial och den andra
till Wolffs. De måste följaktligen te sig som organ för främmande
inblandning i den fria svenska pressens underrättelsetjänst.
En del av svenska pressen slet sig lös från "Svenska
Telegrambyrån" och bildade Pressens Telegrambyrå, Ptb, men så tog kriget
slut, d. v. s. världskriget, och därmed även telegrambyråkriget, ty nu
hade de förra krigförande makterna intet intresse vidare att i denna
form bearbeta opinionen i neutrala länder, önskan om en enda av
svenska pressen själv ägd nyhetsbyrå realiserades 1921 i augusti, då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
