Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Muskel-, vind- och vattenkraftmaskiner - Inledande begrepp - Olika energiformer - De enkla maskinerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ENKLA MASKINERNA
21
d. v. s. __ då tyngdkraftens acceleration är 9,81 —,—- och v
9,8i ’ sek. 2
betyder hastigheten. Tänka vi oss att en projektil, som väger 500
kg. utskjutes med en begynnelsehastighet av 700 m. pr sek.
innehåller denna en rörelseenergi av ^ V X^OO2—12,5 mill. kgm.
2 " 9,81
eller 46 HKt. Betrakta vi åter ett järnvägståg, som väger 500 ton,
men "blott" har en hastighet av 80 km. pr tim., d. v. s. 22 m. pr
sek., finna vi, att tågets rörelseenergi är ~ w 5^000 ^222 = 12,5
2 ’ 9,8i
mill. kgm., d. v. s. samma som projektilens trots att dess vikt är
1,000 gånger större än dennas. Vi se alltså, att rörelseenergien
tillväxer oerhört snabbt med hastigheten. Dock kan t. ex. ett
vattenfall innehålla en oerhörd energikvantitet, trots den relativt låga
vattenhastigheten, blott vattenmängden är stor. Sålunda
tillgodogöres i t. ex. en del av Niagarafallet i Amerika där vattenmängden
är 550 m3 pr sek. ej mindre än c:a 560,000 hästkrafter.
Den kemiska energien i brännbara ämnen omsättes vid
förbränningen i värme och därmed i arbete. Den värmemängd, som
innehålles i t. ex. 1 kg. kol, är c:a 8,000 kgcal. och i 1 kg. bensin c:a
10,000 kgcal. Då en kgcal. är ekvivalent med 427 kgm., skulle
alltså av 1 kg. kol erhållas 3,4 mill. kgm. eller 12,5 HKt. Emellertid
utvinnes även i den mest fullkomnade maskin blott en ringa del av
värmet i mekaniskt arbete, vartill vi återkomma vid behandling av
värmemotorer.
Innan vi övergå till kapitlen om dessa samt övriga
kraftmaskiner, varmed vi som bekant mena alla de anordningar,
varigenom naturens energikällor utnyttjas för alstrande av kraft,
skola vi behandla de s. k. enkla maskinerna, ehuru dessa ej
kunna rubriceras som kraftmaskiner i ovannämnda bemärkelse, utan
blott utgöras av verktyg eller anordningar, varmed den mänskliga
muskelkraften (event. ett djurs) kan mångfaldigas för uträttande av
nyttigt arbete.
DE ENKLA MASKINERNA.
Sedan uräldsta tider har människan förstått att till hjälp i sitt
arbete begagna vissa verktyg eller maskiner. Genom lutande
planet och hävstången har hon blivit i stånd att flytta stora tyngder,
för vilka hennes omedelbara kraft ej räckt till. Genom blocket har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
