Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Värmemotorer etc. - Ångmaskiner - Watts uppfinningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
ANDRA DELEN. VÄRMEMOTORER ETC.
fick Watt dock lön för sin mångåriga möda, då en 1777 tillverkad
maskin, som uppställdes i en gruva i Cornwall väckte allmänt
uppseende genom sin driftsäkerhet och stora bränsleekonomi.
Den atmosfäriska ångmaskinen utträngdes sedan mycket snabbt
och Watts pumpmaskineri gjorde sitt segertåg över hela världen.
Watt nöjde sig emellertid ej med att hava åstadkommit en
ångmaskin, som blott lämpade sig för vattenuppfordring. Han insåg att
om kolvens upp- och nedgående rörelse omformades till en roterande,
skulle ångmaskinen kunna användas som drivkraft inom all industri.
Detta lyckades honom sedan han införde svänghjulet,
varigenom maskinen hjälpes över de s. k. dödpunkterna, d. v. s. kolvens
vändpunkter i cylindern.
Watt hade nu fått sin maskin att gå runt regelbundet, men
hastigheten ändrade sig så snart ångtrycket steg eller föll allteftersom
fyren under ångpannan var starkare eller svagare. Denna olägenhet
sökte Watt avhjälpa genom att anbringa ett spjäll, eller en s. k.
trottelventil, i ångröret mellan pannan och maskinen. Till en början
användes en man till att stå och passa denna ventil, men det visade sig
att vid ouppmärksamhet från dennes sida, maskinen lätt kunde
utsättas för stor fara genom att "rusa". Watt uppfann nu
centrifu-galregulatorn.
Denna består av två kulor i (se fig. 12), vilka medelst två
stänger h och h’ äro ledbart infästade i toppen av en vertikal axel N,
vilken får sin rörelse från maskinaxeln medelst remmen T. Kulorna
deltaga således i axelns rotation och stiga högre upp eller sjunka
längre ned allt efter den hastighet, som meddelas dem av maskinen.
Då kulorna sålunda höja eller sänka sig, skjuta de en hylsa k upp
eller ned på axeln. Med denna hylsa är förenad en hävstång, som
öppnar eller sluter trottelventilen, varigenom ångtillförseln och
således maskinens hastighet regleras. Om maskinens belastning av en
eller annan orsak ökas, varigenom hastigheten minskas, sjunka
sålunda regulatorkulorna och öppna ventilen, då mera ånga strömmar
till cylindern, ökas hastigheten för mycket, stiga kulorna och minska
ångtilloppet, varvid hastigheten åter nedgår till den normala.
Vi skola nu genom att studera fig. 12, som visar en av Watts
senaste dubbelverkande ångmaskiner, klargöra hela maskinens
verkningssätt.
Cylindern H, som är av gjutjärn, omgives av en yttre
ångman-tel till skydd mot avkylning. I cylindern insläppes ånga av 1 à 1 Và
atmosfärers tryck, varigenom kolven föres upp och ned, då ångan
växelvis insläppes på övre och undre sidan genom kanalerna 1 och 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
