Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Värmemotorer etc. - Ångmaskiner - Watts uppfinningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
ANDRA DELEN. VÄRMEMOTORER ETC.
ventilen D då stänger sig, och tryckes vid kolvens gång uppåt ut ur
pumpcylindern genom ventilen E, samtidigt som pumpkannan suger
in en ny portion luft och vatten från kondensorn. Från E flyter en
del av vattnet och den medföljande luften bort genom en särskild
kanal; en annan del av vattnet går genom ett rör ned till
matarepumpen M, av vilken vattnet efter behov tryckes tillbaka till
ångpannan. Genom röret P inkommer kallt vatten från en yttre
behållare till det stora kärlet, som lufttätt omgiver kondensorn.
Luft- och matpumparna drivas med resp. stängerna tu’ och
dd’ från balansarmen. Kolvstången går igenom cylinderlocket i en
ångtät packningsbox, vars konstruktion och smörjning vållade Watt
ej så litet bryderi till en början. Ångan till cylindern intages vid q,
varifrån ett rör leder till ångpannan, vilken utfördes såsom en s. k.
koffertpanna av hopnitade järnplåtar, se fig. 34.
Den i fig. 12 visade anordningen, fanns ej på Watts tidigare
maskiner, utan använde han sig där av den anordning, som å fig. 11
visar hur balanssstakens upp- och nedgående rörelse överfördes till
axelns roterande. Visserligen var den långt bättre vevanordningen
känd redan då, men Watt hade blivit förekommen av en företagsam
herre, som skaffat sig patent på användandet av en dylik anordning
vid ångmaskiner. Watt ansåg visserligen att patentet var rättslöst,
och han lär ha yttrat en gång "att man lika gärna kunde få patent
på att skära ost med en brödkniv", men han ville ej inleda process,
ej heller köpa patentet, vilket väl varit patentinnehavarens mening.
Watts maskiner kunde därför ej förses med vevrörelsen förrän
detta patent gått ut.
Den första ångmaskinen med roterande rörelse försåldes för
praktiskt bruk år 1782 och drev i många år en kvarn i Ketley.
Bryggerier, spinnerier och en mängd andra industriföretag skyndade
sig snart att tillgodogöra sig den nya kraftkällan, och från Boulton
och Watts snart i stor stil arbetande maskinfabrik i Soho utgingo
under en lång följd av år så gott som alla de ångmaskiner, som
användes i England, Amerika och största delen av Europa.
Då tiden för Watts patent utgick år 1800, drog han sig tillbaka
till sin lantgård vid Birmingham, där han ägnade sig åt studier och
njöt sitt otium, och där han även år 1819 slutade sina dagar. Han
hade under sitt liv visserligen haft att kämpa med de motgångar och
svårigheter, som sällan besparas en uppfinnare, men han hade även
haft den sällsynta lyckan, att med egna ögon få se de storartade
frukterna av sitt arbete. Han kallas av eftervärlden med rätta för
"ångmaskinens fader".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
