Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Värmemotorer etc. - Förbränningsmotorer - Förgasaremotorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
ANDRA DELEN. VÄRMEMOTORER ETC.
cl. v. s. vikten i förhållande till en lika stor volym vatten, håller sig
mellan. 0,go och 0,76. Dess värmevärde är högt, c:a 10,000 kgcal
Bensol framställes av stenkolstjära och kan i allmänhet
användas i varje motor avsedd för bensindrift, förutsatt att förgasaren är
lämplig härför eller inreglerats för bensoldrift. I vårt land
användes bensolen ej som motorbränsle, men i Tyskland, där
koltjäre-produktionen är mycket stor, användes den allmänt.
Spritens, d. v. s. sulfitspritens, framställning och egenskaper
som motorbränsle hava vi behandlat i Band I, sid. 217.
Som vi förut framhållit voro
gasmotorerna i sin begynnelse
bundna till de platser, varest
lysgasan-läggning förefanns. Man sökte redan
då använda flytande bränsle, d. v. s.
bensin, till motordrift, vilket dock ej
lyckades särskilt väl, enär man ej då
hade löst förgasareproblemet. Man
lät helt enkelt en luftström stryka
över eller bubbla upp genom
bensinen, varigenom riklig mängd bensin
följde med luften. Denna metod
besitter emellertid den svagheten att
bensinens beskaffenhet förändrar
sig under driften. Bensinen är
nämligen en vätska sammansatt av flera
vätskor med olika kokpunkt. En
vätska som har en lägre kokpunkt
förångas lättare, än en vätska som har en högre. Därför skulle
bensinen efterhanden bli förhållandevis rikare på de sistnämnda och
sålunda avgiva mindre mängd bensinånga till luften. Nyare tiders
förgasare äro därför inrättade på helt annorlunda sätt.
I fig. 54 visas en schematisk bild av en
förgasare. Bränslet, vilket vi kunna
antaga är bensin, inkommer till förgasaren,
vilken med ett utländskt namn ofta kallas
karburator, genom kanalen a. Bensinen
flyter förbi nålventilen b upp i flottörhuset c,
vilket står i förbindelse med yttre luften. En del
av bensinen flyter in i en kanal, som leder till
spridaremunstycket d. Då bensinen stiger i
flottörhuset lyfter den flottören e och på sam-
Fig.’ 53. Archimedes 2 V2 hkr.
utombordsmotor.
Fig. 54. Schematisk
bild av förgasare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
