Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Värmemotorer etc. - Mekaniska, pneumatiska & hydrauliska kraftöverföringsmedel - Mekaniska kraftöverföringsmedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MEKANISKA KRAFTÖVERFÖRINGSMEDEL
155
samtliga arbetsmaskiner i en verkstad av en enda motor; därefter
övergick man till ati dela maskinerna i grupper om 3—6 stycken och
nu tenderar utvecklingen mot att giva varje maskin sin särskilda
motor, vilket i längden är mest ekonomiskt därigenom att kraft,
remmar o. s. v. sparas. Fig. 73 visar en i taket uppsatt transmission
med en trappstegsremskiva. Remmarna utföras vanligen av läder.
För mycket små
kraftbelopp, högst
en hästkraft, kunna
runda snodda
remmar användas.
Platta läderremmar
äro de vanligaste
och användas för
alla slags
arbetsmaskiner upp till
flera hundra
hästkrafter. För ändå
större krafter bliva
emellertid
läderremmarna oerhört dyrbara framför allt för att de måste sys samman
av ett stort antal delar. Man använder då remmar av hampa eller
balata. Den nya gummiindustrien har lyckats framställa
förträffliga remmar av gummi med vävinlägg. Ändå nyare äro remmar av
stål. Dock användas väl dessa ännu så länge mer som transportband
än för kraftöverföring. För de största kraftbeloppen räcka icke
heller remmarna utan använder man då grova ståltrådslinor. Såsom ett
exempel på dylik kraftöverföring kan nämnas att vid Belligard i
Frankrike överfördes 3,000 hästkrafter genom sådan transmission
det betydande avståndet av en kilometer. Numera användes
emellertid ytterst sällan långa lin- eller remtransmissioner. Man
föredrager numera elektrisk kraftöverföring som både är bekvämare och
billigare. På samma sätt tillhör kraftöverföring genom långa axlar
en förgången tid.
Vid alla de nämnda transmissionerna användes axlar. För att
kugghjul såväl som remskivor skola gå lätt fordras att de äro väl
lagrade. En axel måste lagras i båda ändar och om den är lång även på
mellanliggande del. Lagerna skola vara nog starka att uppbära
trycket av axeln och även av de krafter som verka på dem. De vanliga
lagren äro s. k. glidlager, som bestå av en hylsa, som sitter fäst i en
konsol, som i sin tur är fastskruvad i tak eller vägg (se fig. 73).
Fig. 73. Trappskiva.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
