Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Elektriska maskiner och kraftöverföring - Elektriska maskiner - Växelströmsmotorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220 TREDJE DELEN.. KRAFTMASKINER O. KRAFTÖVERFÖRING
skiner äro resp. 3000, 1500 och 1000 varv pr minut, hava motorerna
vid fullast motsvarande varvtal c :a 2800, 1450 och 960.
De kortslutna motorerna utmärka sig för sin konstruktiva
enkelhet. Frånsett lagren finnas inga delar, som äro underkastade någon
slitning. Startningen är mycket lätt, i det man endast har att
medelst en strömställare inkoppla nätspänningen till primärlindningen.
De hava emellertid en olägenhet, som begränsar deras användbarhet
till relativt små effektbelopp. Detta är strömrusningen, som uppstår
vid motorns startning. När sålunda spänningen påsläppes
primärlindningen, är rotorn stillastående och hastighetsskillnaden mellan
magnetfältet och sekundärlindningen är oändligt stor. I samma mån,
som rotorn tager upp sin hastighet, minskas denna hastighetsskillnad,
och motorns strömförbrukning minskas. Strömrusningen vid
motorns startning uppgår vanligen till 5 à 7 gånger så högt värde, som
strömstyrkan antager vid fullast och normalt varvtal. Tack vare
detta förhållande användas kortslutna motorer sällan för högre
effekter än något 10-tal hästkrafter.
För att nedbringa startningsströmmens storlek kan man inkoppla
ett pådragsmotstånd före primärlindningen och sålunda så
småningom höja motorns polspänning, allt eftersom varvtalet stiger. Med en
sådan anordning nedsätter man emellertid motorns startningsmoment
i hög grad. I stället anbringar man därföre pådragsmotståndet i
motorns sekundära del, vars lindningar därvid utföras 3-faslindade.
Förbindelsen mellan rotorlindningen och pådragsmotståndet
förmedlas av släpringar, och en på detta sätt anordnad motor benämnes
släpringad. Pådragsmotståndet är delat i trenne motståndsserier, en
för varje fas, och regleras med en tredelad arm, som samtidigt
urkopplar de tre fasernas motstånd. När motorn skall startas,
ansluter man först nätspänningen till primärlindningen, varvid
pådragsmotståndet står i frånslaget läge. Sedan urkopplas motståndet så
småningom, allt efter som motorns varvtal ökas, och när full
hastighet ernåtts, kortslutes motståndet, och motorn går som en vanlig
kortsluten induktionsmotor.
Då det endast är strömrusningen vid startningen, som nedsätter
den kortslutna motorns användbarhet, och denna motor i övrigt är
att föredraga, har man sökt överkomma denna svaghet hos motorn
genom särskilda startningsanordningar. Vid 3-fassystem använder
man sålunda med gott resultat s. k. "st järn-triangel omkoppling",
varvid statorlindningens faser.medelst en omkopplare kunna
omkopplas från stjärn- till triangelkoppling. Motorn är sålunda byggd för
triangelkoppling vid den förekommande nätspänningen, men genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
