Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Elektriska maskiner och kraftöverföring - Ackumulatorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ACKUMULATORER
233
står i denna elektrisk ström, som har motsatt riktning mot
laddningsströmmen. Härvid inträder en förändring hos blyplattorna, i det
blysuperoxiden övergår till blyoxid vid den positiva polen. Den
negativa polen får även en liknande beläggning. Luftens syre i
förening med svavelsyran förvandlar vidare blyoxiden till blysulfat.
Uppladdas nu ackumulatorn på nytt, bildas åter blysuperoxid på den
positiva plattan, och genom vätets inverkan bildas på deri negativa s. k.
blysvamp, som utgöres av fint
fördelat bly. Ju mera blysuperoxid som
bildas vid uppladdningen, desto
större blir ackumulatorns kapacitet, och
detta erhålles genom upprepade
uppladdningar eller "formeringar".
Genom att bestryka blyplattorna med
mönja lyckades Faure konstruera
ackumulatorer med större kapacitet,
och då han på utställningen år 1881
i Paris framvisade en ackumulator,
som i flera timmar kunde leverera
ström till lampor och små motorer,
väckte det mycken uppmärksamhet.
Den moderna blyackumulatorn har omväxlande positiva blyplattor
enligt Plantés system och negativa plattoh konstruerade i form av ett
gitter av bly, i vilket inpressats mönja, svavelsyra och glycerin.
Ackumulatorlådorna utgöras vid smärre enheter av glas eller ebonit,
vid större vanligen av trä, som invändigt är beklätt med bly. Varje
ackumulatorcell, bestående av en positiv och en negativ platta, ger en
elektromotorisk kraft av 2 voit. Vid urladdning får spänningen ej
sjunka under l,s voit, enär ackumulatorn då tager skada.
En annan ackumulatortyp har utarbetats dels av svensken
Jungner dels av Edison i Amerika, och som efter dessa benämnes Jungner
-ackumulatorn eller E dis o n a c hum u la torn. I denna utgöras plattorna
av järn- och nickeloxider, bildande "aktiva massor", som omgivas av
en elektrolyt av kaliumhydrat. Skillnaden mellan de båda typerna
utgöres huvudsakligen därav, att Jungner tillsätter "aktiva massan"
med kadmium och Edison med kvicksilver.
Genom sammankoppling av flera ackumulatorer bildar man s. k.
ackumulaiorbatterier. För praktiskt bruk är nämligen den enstaka
ackumulatorn i allmänhet allt för liten strömkälla.
Ackumulatorbatterier användas dels för stationärt bruk exempelvis i elektricitetsverk
för utjämnande av belastningsförhållandena, dels för traktionära än-
Fig. 53. Nife-startbatteri.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
