Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Elektriska maskiner och kraftöverföring - Elektrisk kraftöverföring - Elektrisk kraftdistribution
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
256 TREDJE DELEN.. KRAFTMASKINER O. KRAFTÖVERFÖRING
vållade vår landsbefolkning stora bekymmer. På några få år
elektrifierades då en stor del av Sveriges landsbygd dels genom statens
försorg, dels genom enskilda bolag eller genom anslutning till
närliggande kommunala elektricitetsverk.
Medan man vid stadselektrifiering i allmänhet direkt från
elektricitetsverket levererar energien till
abonnenten vid
förbrukningsspänning, måste
man vid
landsbygdselektrifiering tack
vare de långa avstånden
gå fram med högre
spänning och på
särskilda platser
nedtransfor-mera den till
användbart värde. Sålunda
använder man vanligen
två eller tre
spänningar för distribueringen,
allt efter
ledningsnätens beskaffenhet och
[-distributionsområdenas-]
{+distributionsområde-
nas+} storlek. För
landsbygdselektrifiering lämpar sig växelström
bäst, då den är lätt
att transformera. Det
är därvid 3-fasig
växelström som brukas med
220 eller 380 volts
huvudspänning för
motorerna och 127 eller 220 volts fasspänning för belysningen. Större
motorer såsom för tröskning och dylikt anslutas ibland till högre
spänning, vanligen 1,500 eller 3,000 voit.
I Sverige och även i flera andra länder är landsbygdens
elektrifiering i allmänhet ordnad på så sätt, att från kraftverket
eller primärstationen utgå primärlinjer med spänningar
liggande mellan 40,000 och 100,000 voit. Dessa föra energien dels
till stora förbrukare med egna transformatorstationer, dels
Fig. 75. Transformatorkiosk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
