- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 4. Kraftmaskiner och kraftöverföring /
261

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Elektriska maskiner och kraftöverföring - Elektricitetsverk som värmealstrare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ELEKTRICITETEN SOM VÄRMEALSTRARE

261

hos 1 liter vatten 1 grad. Jämför man helt ytligt den elektriskt
alstrade värmemängden med den, som erhålles vid förbränning av
stenkol, blir man vanligen skeptiskt stämd mot elektrovärmens
ekonomiska användbarhet. 1 kg. stenkol utvecklar nämligen vid
förbränning icke
mindre än c:a
7,000
värmeenheter, och
om stenkolen
kosta
exempelvis 30
kronor pr ton,
får alltså
kilowattimman icke kosta mer
än c :a 0,4 öre,
för att
bränslevärdena skola bliva
ekonomiskt jämnställda. Så illa är det emellertid icke ställt för elektrovärmen, om
man närmare granskar förhållandena. I den elektriska
värmeapparaten omsättes all energi i värme, och verkningsgraden är således
100 %. I den stenkolseldade pannan kommer däremot endast en del
av värmeutvecklingen till godo, vidare kan man med elektricitet alstra
värme i hur små kvantiteter som helst och reglera värmealstringen
vida noggrannare än på något annat sätt. Med hänsyn till hygien,
bekvämlighet och arbetsbesparing erbjuder likaså elektrovärmen
många fördelar framför andra värmealstrare.

För rena uppvärmningsändamål i fabriker, bostäder eller
annorstädes kan dock elektrovärmen med ekonomisk fördel endast
användas, om överskottsenergi står till förfogande. Gynnsammare
ställer sig elektricitetens användning inom hushållen för matlagning
och varmvattenberedning, där man anser att ett kilowattimmepris av
10 öre i regel bör kunna betalas. Genom användande av s. k.
värme-ackumulerande apparater, som stå inkopplade under nattimmarna
och då uppladdas med värme, som sedan tillgodogöres på dagen,
utgöra dessa spisar och varmvattenberedare synnerligen
eftersträvansvärda belastningsobjekt för elektricitetsverken, och gynnsamma
taxor ställas ofta till förfogande härför.

Fig. 83. Elektrisk muffelugn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:15:00 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/4/0261.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free