Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Elektriska maskiner och kraftöverföring - Utförda anläggningar - Norska vattenkraftsanläggningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORSKA VATTENKRAFTANLÄGGNINGAR
281
Norska vattenkraftanläggningar.
Norge står främst bland Europas länder med avseende på tillgång
till utbyggnadsvärdig vattenkraft. Tack vare landets kuperade
terräng är vattenkraften väl tillrättalagd för utnyttning, och de
vattenkrafttekniska anläggningarna kunna göras avsevärt billigare än i
något annat land. I förhållande till befolkningens storlek och landets
övriga hjälpkällor för industriell verksamhet, spelar vattenkraften
här en överväldigande roll.
Trots detta tog det dock rätt lång tid, innan
vattenkraftanläggningar började utföras i Norge. Man måste nämligen först skapa
nya stora industrier för tillvaratagande av energien, och
anläggningarna erfordrade i förhållande till landets kapitalrikedomar stora
summor. Den industri, som låg närmast till hands för energiens
tillvaratagande var träindustrien för drift av sågverk, träsliperier,
cellulosaframställning o. dyl. Denna industri var redan väl utvecklad,
och genom vattenkraftens utnyttjande kunde driften förenklas och
förbilligas, samt rörelsen drivas i ökad omfattning.
Det var dock egentligen först med Birkelands och Eydes
uppfinning år 1903 av en metod för framställning av salpeter ur luften,
som grunden lades för en norsk storindustri, där landets naturliga
kraftrikedom kunde utnyttjas i större omfattning. Härvid kräves
elektrisk energi i stora kvantiteter, varför en av industriens
huvudbetingelser är, att riklig tillgång finnes på billig ström.
Senare hava andra elektrokemiska industrier växt upp, och
förutom till dessa har den norska vattenkraften fått användning till
belysning, motordrift och i icke ringa omfattning för värmeändamål.
Elektrisk matlagning användes sålunda i Norge i stor utsträckning,
även i städerna, där gasverken allt mera måste avstå från
kokabonnenterna och överlåta dem på elektricitetsverken.
Vid Glommens nedre lopp började större vattenkraftanläggningar
först uppstå. År 1890 anlades vid Sarpfossens västra strand den
stora Kellner—Partingtonfabriken för papperstillverkning, vilken nu
utnyttjar c:a 25,000 hästkrafter. På östra stranden byggde A/S
Hafslund år 1899 en kraftstation, som succesivt utvidgats till år
1907, då den tog Glommens halva vattenföring i anspråk med
sammanlagt c:a 25,000 hästkrafter. Längre upp i älven äger
Hafs-lundsbolaget Kykkelsrudsanläggningen, vilken påbörjades omkring år
1900 och 1913 var utbyggd för Glommens hela vattenföring med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
