Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Elektriska maskiner och kraftöverföring - Framtidens kraftkällor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skulle Sveriges vattenfall kunna lämna 10 millioner hästkrafter under
sex månader av året, men endast 6,75 millioner om driftstiden
förlänges till nio månader och ännu mycket mindre, om kraften skulle
vara tillgänglig året om. Niomånadersdriften räknas vanligen
motsvara de praktiska behoven, och den motsvarande krafttillgången
brukar benämnas "vattenkrafttillgången vid industriellt medelvatten".
Huru viktig än vattenkraften är och ännu mera bliver för sådana
länder som Nordamerika, Alpländerna eller Skandinavien kan man
dock ej hoppas, att den skall förmå helt ersätta kolen. Sedan ett
århundrade tillbaka har nämligen kolförbrukningen stigit så våldsamt,
att under 10 år ungefär lika mycket kol konsumerats som under hela
den föregående tiden, allt sedan kolen kommit till användning.
Civilisationens framsteg ställa allt större anspråk på krafttillgången, och
det är icke möjligt, att tillgodogörandet av vattenkraften kan fylla
detta ständigt växande behov. Framtidens kraftproblem torde
därföre fordra, att nya kraftkällor komma till utnyttjande. Vi hava i det
föregående sett, huru jordens koltillgångar endast kunna beräknas
räcka några århundraden framåt, och i förhållande till dessa
representera energitillgångarna i form av petroleum, torv och naturgas,
som på sina håll erhålles från jorden, ett mycket obetydligt
energitillskott.
Närmast synes det då ligga, att man söker ersätta de felande kolen
med den av växtligheten uppsamlade energien, som uppgår till ej
mindre än 160,000 billioner kilogram-kalorier årligen.
Tillgodogörandet av denna energi kan ske genom förbränning av växterna, varav vi
ju haft erfarenhet under krigsåren, då ved i stor utsträckning fick
ersätta stenkolen. Den energi, som finnes uppsamlad i jordens alla
skogar, utgör givetvis endast en del av växtlighetens totala
energimängd. På skogarnas lott torde dock komma över 100,000 billioner
kalorier årligen, vilket är 14 gånger så mycket som värmevärdet hos
de årligen förbrukade stenkolen. Genom rationell skötsel av
skogarna bör sålunda mänskligheten här kunna få ersättning för en stor
del av de felande kolen. Den viktigaste delen av problemet torde
därvid bliva att sörja för en så billig transport som möjligt av veden
från skogen till förbrukningsplatsen.
Vindkraften. Den hos vindarna inneboende energien överstiger
stenkolsförbränningens 5,000-falt. Man skulle då kunna tycka, att
vindkraften borde utnyttjas långt före stenkolen, men svårigheten
ligger däri, att kraften ej är koncentrerad till bestämda platser utan
förekommer spridd över ofantliga ytor. Detta är vattenkraftens och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
