Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Från stenyxan till moderna krigsvapen - Hugg- och stickvapen - Det gamla och det nya krutet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET GAMLA OCH DET NYA KRUTET
57
mera med vikten lagd på eldstrid och annat har bajonetten mindre
betydelse men finnes i en eller annan form i alla arméer.
Sabeln och svärdet ha också fått träda i bakgrunden för eldvapen
och handgranater. Svärdet varierade under tidernas lopp, än var det
kort och än långt, och i senare fallet fördes det vanligen med bägge
händerna. De korta svärden tilläto krigaren att med ena handen
föra en sköld för parerande av fiendens hugg. Sabeln förekom i
såväl rak form som böjd. Den var spetsigt slipad så att den kunde an-
Fig. 56. Modernt gevär med påskruvad bajonett.
vändas både till huggning och stickning. Vid vissa arméer ha
särskilda avdelningar sabelutrustning ännu.
Bajonettfäktningen torde ha uppkommit i Frankrike, och 1820
infördes denna vapenlek i tyska armén. Senare infördes
bajonettfäktning i så gott som alla europeiska arméer och flera andra också. I
fäktning med bajonett försöka de fäktande att möta varandras
vapen på yttre sidan, som är bäst skyddad. Stötarna göras på endera
sidan av motståndarens vapen.
Floretten, ett mycket smäckert stötvapen, användes inte i
krigsbruk utan endast för motion och övning i fäktkonsten.
Det gamla och det nya krutet.
I tredje bandet av "Uppfinningarna" har i avdelningen om den
kemiska industrin lämnats en redogörelse för olika krutsorter och
deras framställning jämte några dithörande historiska notiser, men det
ligger i sakens natur, att ämnet där behandlats huvudsakligen från
kemisk synpunkt och vi skola här i stället giva en redogörelse för den
krigstekniska sidan av saken.
Kring krutets historia, i all synnerhet dess tidigare skeden, vilar
ett delvis alldeles ogenomträngligt mörker. De många berättelser
och anteckningar, som hänföra sig till krutets uppfinnande eller
förbättringar av detsamma, hava i allmänhet vid en mera kritisk
granskning visat sig vara dikt och med en ytterst ringa kärna av sanning
bakom, som oftast visat sig mycket svår eller rent av omöjlig att
identifiera. Vi behöva blott tänka på den gamla historien om mun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
