Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Från stenyxan till moderna krigsvapen - Ammunition
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68 FÖRSTA DELEN. FRÅN STENYXAN TILL MODERNA KRIGSV APENT
av hårt material och förses sedan med en eller flera ringar av
mjukare metall, vanligen koppar, som skjuter något utanför projektilens
yta och därigenom tvingas att intränga i loppets räfflor och sålunda
förmedla projektilens försättande i rotation.
Vad gevärskulor beträffar, har man valt en annan utväg.
Gevärskulan har icke alldeles samma uppgift som kanonprojektilen.
Bland annat avser man ju aldrig
med en gevärskula att
genomtränga ett pansar. Dess verkan
riktar sig fast mera mot levande
material, och därför behöver man
icke ställa samma höga fordringar
på gevärskulans
genomslagsförmåga som på kanonprojektilen. Det
skulle sålunda vara att onödigt
fördyra framställningen av
gevärskulorna, som ju behövas i oerhörda
massor, att göra dem av särskilt
hårt material och sedan förse dem
med pålagda kopparringar.
En vanlig gevärskula göres på
det sättet, att den innerst har en
kärna av bly. Dess tyngd —
eller, om i vilja uttrycka det fullt
korrekt, dess massa — blir
därigenom tillräckligt stor för att
tillförsäkra kulan en jämn gång och
en erforderlig anslagskraft.
Utanpå blyet är kulan försedd med en hårdare mantel, som likväl icke
är så hård, att den icke låter sig utan allt för stor kraftförlust
formas efter räfflorna i gevärspipan och sålunda erhålla den för
träffsäkerheten nödiga rotationen.
Blyet utgöres av så kallat hårdbly, och manteln kan göras av olika
metallegeringar till exempel nickel-koppar. På en del kulor, de så
kallade dumdum-kulorna, går icke manteln över hela kulan utan
lämnar en bit av blyet fritt vid spetsen. Verkan av en sådan kula är
i jämförelse med den vanliga typen alldeles fruktansvärd. Under det
en vanlig kula, då den träffar en kroppsdel, går igenom denna och.
förorsakar därvid ett sår, som visserligen försätter den sårade ur
stridbart skick, men likväl är förhållandevis lättläkt, då förorsakar
dumdum-kulorna sårskador av helt anan typ. Den kant, som man-
Fig. 65 b. En granatkastare i
avfyringsögonblicket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
