Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Från stenyxan till moderna krigsvapen - Ammunition
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72 FÖRSTA DELEN. FRÅN STENYXAN TILL MODERNA KRIGSV APENT
sionen ske medan projektilen ännu befinner sig i luften eller först
vid dess anslag, och slutligen till och med en kort stund efter dess
anslag, varigenom dess sprängande verkan kan bliva oerhört stor.
Med de båda sistnämnda sätten avser man huvudsakligen att
åstadkomma en materiell förstörelse. Explosioner eller så som man
säger krevader i luften hava i stället till ändamål att skada själva
trupperna. Detta sker antingen genom verkan av de bitar, i vilka
själva granaten sönderspränges, eller också förser man granaten
med små kulor eller skrot, som
vid krevaden med kraft slungas
åt alla håll.
Förutom med bomullskrut har
man försökt att ladda
projektilerna med många andra
sprängämnen. Sålunda hava försök
gjorts med till exempel
pikrinsyra och nitroglycerin, men
användandet av dessa svårhanterliga
och vid minsta anledning
exploderande sprängämnen har icke
slagit väl ut. Det enda
sprängämne, som visat sig kunna med
någon fördel användas i stället
för bomullskrutet är dynamit.
En modern form av
projektiler äro de, som förutom sin
sprängladdning innehålla en kombinerad giftgas eller ett gasbildande
ämne. Denna sak behandlas emellertid närmare i det följande
kapitlet om stridsgasernas användning.
Själva den yttre formen, som man giver projektilen, är av stor
betydelse, ty en ändamålsenlig form gör inverkan av luftmotståndet
mindre, varigenom projektilens hastighet bättre bibehålles och dess
avdrift minskas. Det har därför icke varit utan sin praktiska
betydelse, att man lyckats upptaga fullt skarpa fotografier av i luften
framrusande projektiler och de luftvågor, som därav alstras.
För uppnående av största möjliga eldverkan, får man även ägna
tillbörlig uppmärksamhet åt sammansättningen och storleken av den
krutladdning, vars explosion i eldvapnet skall utdriva projektilen ur
detta. En allt för hög brisans, det vill säga en allt för hastig
explosion är sålunda i detta fall alls icke önskvärd. Tvärt om bör
förbränningen av ett idealt krut försiggå på sådant sätt, att den hela tiden
Fig. 72. Olika slag av krut. 1
Svartkrut. 2 Svartkrut i sexkantig form. 3
Nitroglycerinkrut i rörform. 4
Amerikanskt nitrocellulosakrut. 5 Fransk
krutplatta. 6 Korditkrut. 7 En bunt
rörkrut. 8 En bunt bladkrut. 9 Det inre av
en patron med laddning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
